söndag 20 februari 2011

Utrensning

Sofi Oksanen finsk-estnisk författare född 1977 fick sitt stora genombrott med den tredje romanen, Utrensning. I rask följd fick hon Finlandiapriset - Finlands motsvarighet till Augustpriset - Runebergspriset och 2010 Nordiska Rådets litteraturpris.
De två tidigare romanerna är Stalins kossor 2007 och Baby Jane 2008. Och de gick inte heller spårlöst förbi.
Utrensning handlar om estnisk 1900-talshistoria sådan den tedde sig för befolkningen på den estniska landsbygden. Metoderna var desamma antingen nazister eller kommunister styrde.
Och hur skulle den enkla människan förhålla sig för att rädda livet? Vem kunde man lita på?
"Där det finns väggar där finns det öron".
Perspektivet är kvinnligt. Huvupersonerna är två: Aliide och Zara med en generation emellan.
Bilden av Aliide är mångfacetterad och den växer fram så sakteliga. Hon är en överlevare som är kapabel till mycket. Hon och systern är rivaler om samme man. Aliide har i hela sitt liv stått tillbaka för sin vackra, duktiga syster. Och sådant sätter sina spår.
Så småningom gifter sig Aliide med partifunktionären Martin vilket är det mest politiskt
korrekta just då i alla fall. Och sedan har de ju varandra och Lenin och Stalin.

Unga Zara från Vladivostok längtar efter ett annorlunda liv och ger sig till Tyskland, men blir ett offer för människohandel och får arbetsnamnet Natasja. Aliide och Zara kommer från helt olika världsdelar och förhållanden, men deras vägar kommer stråla samman.
Tidsperspektiv och synvinkel skiftar genom hela romanen. Läsaren lägger pussel. Det är hemskt, rått, realistiskt, lärorikt och thrillerartat.

Intressant är också bilden av vardagligt liv. Aliide lagar surgräddspaj; hon lägger in vintersallad och bakar bröd av surdegsrot som sedan gräddas i ugn eldad med björkved.
Aliide kan också växter och örter och vet vad man kan göra med dem. Sina händer smörjer hon med gåsfett. Det bör man göra flera gånger om dagen om det ska ha någon verkan.

Utrensning är en mycket bra roman. Jag hade avsatt ganska lång tid åt den, men det blev
mera av sträckläsning. Sofi Oksanen är en värdig mottagare av alla möjliga litterära priser.

4 kommentarer:

  1. Jag tyckte också mycket om utrensning, som var det första jag läste av Oksanen. Efter den ville jag omedelbart läsa Baby Jane och Stalins kossor och jag tyckte mycket om dem båda.

    SvaraRadera
  2. Ja, Catrin, jag skulle vilja läsa både Stalins kossor och Baby Jane också. Dessutom tycker jag att Sofi Oksanen är så snygg! Skulle vilja veta hur hon tillreder håret...

    SvaraRadera
  3. Vad bra att få lite upplysning om boken. Jag fick den tryckt i näven åtföljt av ett, "mycket bra, läs den!"... och blev genast misstänksam. Nu har jag dock fått blodad tand, och lägger den raskt på min nervöst vacklande bokhög. Tack !

    SvaraRadera
  4. Danette: Jag var också lite avvaktande eftersom boken haussats upp så mycket. Men det var inte utan orsak. Ska diskutera den i min läsecirkel imorgon.

    SvaraRadera