tisdag 4 augusti 2015

Idioten

Efter avslutad läsning av Idioten är min kortfattade slutsats: Nu bara måste jag läsa Bröderna Karamazov. Det har jag inte gjort tidigare. Då kommer Fjodor Dostojevskijs tre stora romaner i rätt ordning också. Brott och straff 1866, Idioten 1869, Bröderna Karamazov 1880. Hur sammanfattar man myllret av människor i Idioten? Och dessa många och långa samtal? Dessa invecklade relationer och alla sammankomster vid olika tider och på olika ställen? Jag började med att ha en förteckning över de allra viktigaste familjerna och personerna vid sidan om boken för att underlätta läsningen. Fursten och hustrun i familjen Jepantjin, Jelizavjéta Prokófjevna, blir mina absoluta favoriter. Lev Nikolájevitj Mýsjkin, som många skrattar åt och gör sig roliga över och några kallar idioten har återkommit till S:t Petersburg efter flera års behandling för epilepsi i Schweiz. Hans saktmodiga lugn, kloka åsikter och förmåga till medlidande gör att alla så småningom vänder sig till honom för råd i olika angelägenheter. Han är helt oerfaren i kärlek men flera kvinnor blir kära i honom. Jag skulle kunna tycka att han är asexuell och absolut ingenting för den mörka, temperamentsfulla och passionerade Nastásia Filipovna, som av många betraktas som en dålig kvinna. Den ljusa, ironiska Aglaja Jepantjin skulle snabbt tröttna på honom. Furst Mýsjkin är en Jesu efterföljare, en Don Quijote och den Dostojevskijs identifierar sig med. Någon har benämnt furst Mýskin som den älskligaste gestalten i världslitteraturen. Jag är beredd att hålla med. Han är barnsligt naiv och troskyldig. Han har sin motsats i den demoniske Rogisjin, som är nära att döda fursten och som älskar Nastásia till vanvett.  Huvudpersonerna i Idioten lider inte precis av medelmåttighet. Det är antingen/eller. Vanliga människor fungerar som statister. Romanen är faktiskt riktigt humoristisk på sina ställen. Slutet är däremot tragiskt. Det finns hur mycket som helst att läsa om Dostojevskij, hans liv och verk. Och man skulle kunna diskutera hans romaner och klassiska karaktärer och återkommande teman både länge och väl. I höst kommer en ny utgåva av Staffan Dahls översättning av Bröderna Karamazov. 
Klassikerutmaning 2015


8 kommentarer:

  1. Jag har bara läst Brott och straff av Dostojevskij. Tycte att den var väldigt läsvärd och har tänkt läsa fler böcker av honom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. jag tyckte mera om Idioten måste jag säga

      Radera
  2. Idioten får vänta lite... påbörjade en gång, att ryssar har både riktiga namn och smeknamn gör mej förvirrad....

    SvaraRadera
    Svar
    1. gör en personförteckning som du kan titta på då och då. det fungerar ganska bra. men visst, alla smeknamnen gör en förvirrad

      Radera
    2. (fanns i början av boken)

      Radera
    3. javisst, men det är enklare att ha en lista i handen och slippa bläddra

      Radera
  3. Jag har sökt efter Idioten, vilken jag hade för avsikt att läsa, men inte funnit den än, inte den nya utgåvan som jag ville läsa i klassikerutmaningen,m men nu är utmaningen snart slut.
    Ha det gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. det tar sin lilla tid att läsa den. det kommer väl flera klassikerutmaningar, skulle jag förmoda!

      Radera