torsdag 30 november 2017

Bok och film

Ibland blir en överraskad. Hade ingen aning om att Pedro Almodovars film Köttets lustar (1997) baserar sig på en psykologisk kriminalroman av Ruth Rendell, nämligen Dödsryckning (1986). Jag gillar alltid Pedro Almodovar och jag gillar för det mesta Ruth Rendell. Här har Almodovar möblerat om ordentligt i händelseförloppet. Men de tre huvudpersonerna Victor, David och Clare och relationerna dem emellan känner en igen. Victor är en ung man som inte riktigt vet hur han ska handskas med kvinnor. Han har just sluppit ut efter tio år i fängelse och uppsöker David Fleetwood, f. d. polis, som sitter i rullstol förlamad från midjan och neråt efter en skottskada. Det var Victor som höll i vapnet. Davids hustru Clare vill kasta ut Victor när det går upp för henne vem han är. Men David och Victor har ett behov av att gå igenom det som skedde. Ett egendomligt triangeldrama växer fram i såväl bok som film. Men upplösningen liknar inte vartannat ett spår. Det gör för övrigt inte inledningen heller. Filmtiteln är lite vilseledande också, men det gör inte så mycket. Bokens titel är kanske inte heller så välvald. Originalets titel är Live Flesh vilket inte direkt för tankarna till Dödsryckning. Live Flesh står det på filmomslaget också. Filmen är löst baserad på boken Dödsryckning av Ruth Rendell står det på Wikipedia.

Olikhetsutmaningen: prisad och förbisedd

Sista olikhetsutmaningen för i år säger enligt O. Förhoppningsvis kommer den igen? Veckans ordpar är prisad och förbisedd.
När det delas ut olika litterära priser tycker en ju nästan alltid att någon/några blivit bortglömda. Åtminstone tycker en att de borde varit nominerade. Årets Augustpris var inget undantag: Varför blev varken Anne Swärd, Vera eller Agneta Pleijel, Doften av en man nominerade? Hur tänker förlagen? Som vanligt rör det väl sig också om ekonomi. 
Vad det gäller författare som inte fått Nobelpriset i litteratur kan listan göras lång. Tre författare som borde varit självklara är Thomas Hardy, Leo Tolstoj och Virginia Woolf. Assia Djebar, Yukio Mishima och James Joyce är tre andra. Men - för Margaret Atwood finns det ju ännu hopp!

onsdag 29 november 2017

Till jul

Ruin förlag
Vasilisa längtar efter sin dotter Jefimia som hon inte hört något från på fyra år. Hon och maken Peter vet inte ens om de har några barnbarn. Dag och natt tänker Vasilisa på dottern. Hur har hon det därborta i Petersburg dit hon och hennes man, Andrej Chrisanfytj, försvunnit efter giftermålet. Vasilisa tänker mycket, men har svårt att finna ord och hon kan inte skriva. Det kan däremot Jegor på värdshuset. Om han får betalt så klart. Efter en lång och krystad inledning kommer inte Vasilisa på något mera att säga, men Jegor skriver på egen hand delar av Militärhandboken. Vasilisa är misstänksam. Hon tycker att de skulle ha berättat om att säden inte räckt till jul och att de måst sälja kon. Peter hade varit sjuk och Vasilisa tror att han kanske inte kommer att leva så länge till. I Petersburg sitter Jefimia med de tre barnen. När hon får brevet brister hon i tårar över att bara få ett brev från hembyn oavsett vad det står. Hon vet precis vad Vasilisa menar. Jefimia vet inte att hennes man inte skickat
iväg något av de brev hon skrivit till sina föräldrar. Jefimia är så rädd för sin man, Andrej Chrisafytj ...

Till jul heter den här novellen som Anton Tjechov (1860 - 1904) skrivit.
Den är en europeisk novell som passar in på nr 5. Historisk tid 

tisdag 28 november 2017

Veckans topplista v. 48

Johannas deckarhörna: Veckans topplista v. 48. Höstens bästa

1. Anne Swärd, Vera
Huvudperson i romanen är krigsflyktingen Sandrine som gifter in sig i en rik och ansedd familj och får dottern Vera. Sandrines stora kärlek är den judiske Levi. Hon vet inte vart kriget fört honom och ger sig iväg för att söka efter honom.
Skandal att inte Anne Swärd fanns med bland de nominerade till Augustpriset!

2. Aki Ollikainen, Nödåret
Året 1867 rådde hungersnöd och arbetslöshet i Finland. Marja och hennes två barn ger sig iväg från det lilla hemmet i Korpela och lämnar den döende mannen åt sitt öde. Marja tänker sig att gå till Petersburg där hon tror att det finns mat. 
Vinter är kall och obarmhärtig. Dödens färg är vit.

3. Emily Fridlung, Vargarnas historia
Femtonåriga Linda bor med sina föräldrar i de skogiga delarna av nordvästra Minnesota. Hon kallas Miffot och kommunisten i skolan. En dag träffar hon den unga kvinnan Patra, hennes man Leo och deras son Paul. Linda blir god vän med dem, men anar så småningom att något inte står rätt till. Romanen är Emily Fridlunds debut och hon fanns med på årets Bookerpris - lista 

4. Golnaz Hashemzade Bonde, Det var vi
En annorlunda bok om att vara invandrare. Nahid är dödssjuk och besviken på livet. Hon hade så många drömmar men har fått så lite att hon inget har att ge. Detta går ut över dottern Aram, som har en del att förebrå föräldragenerationen men ändå ser den som brobyggare. Men det finns ändå något som Nahid och Aram till slut kan glädja sig åt gemensamt. 

5. Milena Michiko Flasar, Jag kallade honom Slipsen
Två män sitter på var sin bänk mitt emot varandra i en park i Tokyo. Den ene är en  s. k. hikikomori, det vill säga en som bor hemma hos föräldrarna och inte studerar, inte arbetar och inte går ut. Men en dag har Hiro alltså gått till parken och där sitter kontoristen Teri Ohara med sin läderportfölj och matsäck. Han har förlorat sitt arbete, men vill inte berätta det för sin fru. De blir sakta men säkert vänner och talar med varandra om det som är svårast i livet.

måndag 27 november 2017

Tematrio - Poetiska, långa titlar

Lyran är tillbaka med sin tematrio: Jag har nyligen läst en bok p g a att titeln lockade mig och detta får bli veckans tema. Berätta om tre bra romaner med  poetiska, långa titlar!

Björn Larsson, Long John Silver : den äventyrliga och sannfärdiga berättelsen om mitt fria liv och leverne som lyckoriddare och mänsklighetens fiende.
En fantastisk roman; saltstänkt, spännande, och välskriven.

Ann Jäderlund, Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar. Stort och smått blandas med existentiella frågor i Ann Jäderlunds diktsamling som var nominerad till Augustpriset 2009

Alex Schulman, Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött. Nedslagen, nyskild Alex Schulman möter sin drömprinsessa, Amanda Widell.

Äkta makar

Nakamura är trettiofem år och tycker att det är på tiden att han gifter sig. Sakiko är tjugosex och har svarat ja på Nakamuras frieri. Nu lämnar han Tokyo med Shinkansen för att åka hela långa vägen till Sakikos föräldrar i Hakodate för att anhålla om hennes hand. I Morioka byter han till snälltåget Hatsukari och finner i sin vagn två damer i sjuttioårsåldern som inte fått platserna bredvid varandra. Han erbjuder sig att byta med dem, men de tycker att det är bättre att konduktören vänder på sätena så kan de prata alla tre. Den ena damen har ett halsband av konstgjorda pärlor och den andra en blomsterscarf runt halsen.  De berättar att de ska åka till en ceremoni där man plockar i askan. På Nakamuras fråga vad det är för något pekar blomsterscarfen under sätet på en cylinderformad behållare inlindad i ett tyg. Hon förklarar att det är hennes mans kvarlevor. Han dog för tre år sedan, men på grund av stridigheter inom släkten kunde han då inte begravas i familjegraven. Men nu är alla de stridande döda så nu är fältet fritt. Nakamura tycker att de kan sätta urnan på det lediga sätet bredvid honom, men blomsterscarfen förklarar att hennes man avskydde att ligga mjukt. Vid lunchdags köper alla tre bentolådor och oolong - te från försäljerskan på tåget. Sedan somnar damerna och blomsterscarfen vilar sina ben på makens urna och håller den på så sätt också på plats. Nakamura börjar tänka på vad han ska säga till Sakikos föräldrar. Sakiko har på sitt gladlynta sätt förklarat för honom att det inte är så viktigt. De vet ju ändå varför du kommer, säger hon. En söt, humoristisk novell av en utomeuropeisk författare jag aldrig tidigare läst tidigare, nämligen japanska Koike Mariko, född 1952.

söndag 26 november 2017

En smakebit på søndag

"Förut bodde Vera i Kristinelund, i den delen av staden som ligger bakom lasarettet. Hon och modern bodde tillsammans i den gamla lägenheten med marmorbänk i köket och de höga fönstren med vädringsrutor upptill. Efter pensioneringen var modern alltid där. Ut i den mörka tamburen kom hennes röst till mötes: Är det du, Vera? På kvällarna satt Vera nära kakelugnen och läste i en bok. Modern satt och sydde. Hon satt i emmastolen och lampan var alldeles. Så kan Vera se henne för sig närsomhelst, det är den mest bestående av alla bilder." Från sidan 7 i Kvinnan som mötte en hund av Elsie Johansson.
Klimakteriehäxans inrådan tänker jag läsa den.
Astrid Terese på bokbloggen Betraktninger administrerar numera En smakebit på søndag. Vi ombeds dela med oss av det vi just läser. Utan spoilers, förstås.
Fler smakebitar HÄR

lördag 25 november 2017

Från New York till Tokyo

Donald Lawrence Keene föddes i New York 1922 och fick sin utbildning på Columbia University. Han kom tidigt att intressera sig för Japan, japansk kultur och litteratur. Han räknas nu som världens främste kännare av japansk litteratur. Keene har skrivit om japansk litteratur och kulturhistoria både på engelska och japanska och översatt till engelska och japanska. 2011 lämnade han New York och flyttade till Tokyo och 2012 blev han japansk medborgare och måste därmed avsäga sig sitt amerikanska medborgarskap.
Hans novell/essä med titeln Vänner tilldrar sig i Tokyo. Han berättar där om flera av sina goda vänner som också var berömda japanska författare. Den vän och författare Keene uppskattade allra mest var Yukio Mishima. Keene och hans vänner gillade att äta och dricka gott och vid dessa tillfällen sparas det inte på pengar. Bästa vännen Yukio Mishima begår seppuku (självmord på samurajers vis med kort svärd) den 25 november 1970. Keene förebrår sig efteråt. Han borde ha sett det komma. Mishimas mentor var den spröde kalligrafimästaren Yasunari Kawabata. Det var han som fick Nobelpriset i litteratur 1968 i stället för Mishima som Keene hade arbetat för. Kenzaburu Oe (som fick Nobelpriset 1994) och Keene delar intresset för musik medan det är Abe Kobo som blir Keenes bästa vän efter Mishimas död. Abe Kobo är ett språkligt geni med flera strängar på sin lyra. Han fick tredje pris i en internationell uppfinnartävling med en enkel anordning för att byta däck! En av Keenes egna titlar har jag i min japanska hylla, nämligen Anthology of Japanese Literature. Den är tillägnad Arthur Waley, en annan stor Japan - kännare. Vänner ingår i antologin Icke brännbara sopor. Moderna japanska noveller. I urval och översättning av Lars Vargö.
Noveller skrivna av en utomeuropeisk författare (eller som utspelar sig utanför Europa) 6. I stadsmiljö

fredag 24 november 2017

Julieta

Bilder: Wikipedia och Bokförlaget Arena
Kvinnoskildraren Pedro Almodovar har gjort filmen Julieta efter tre noveller ur den kanadensiska författaren Alice Munros novellsamling På fri fot. Juliet är huvudperson i novellerna Slump, Snart och Tystnad. Alice Munro är ju också en berättare som gärna har kvinnor och kvinnors liv som tema. I stort sett följer Almodovar Munros noveller. Namnen är utbytta till spanska namn och sluten skiljer sig åt.  Juliet är 21 år när berättelsen tar sin början. Hon är klar med sina studier och har klassisk litteratur som specialitet. Av en händelse möter hon under en snöig och dramatisk tågresa en ung fiskare, Eric, som kommer att bli far till hennes barn. Dottern Penelope blir deras enda barn. Juliet och Penelope hälsar på mormor Sara och morfar Sam och Juliet begrundar sitt eget förhållande till modern. Har hon (Juliet) inte varit lite väl njugg mot henne (Sara)? Med tiden tar Penelope totalt och helt oväntat avstånd ifrån sin mor utan angivande av orsak. En kan bara föreställa sig Juliets enorma sorg. Inte ett ord står det på de gratulationskort som kommer under flera år på Penelopes födelsedag. Juliet flyttar då och då och boendena blir allt mindre. Som änka träffar hon olika män, men ingen som engagerar henne på djupet.  Bästa väninnan Christa dör i MS. De har haft ett slitstarkt förhållande genom åren och trots att Christa egentligen var Erics väninna ifrån början och att hon ibland lånar honom tillbaka är det deras vänskap som är den starkaste relationen i berättelserna. Novellernas och filmens teman är liv, död, sex och relationer av olika slag. Almodovars slut bäddar för en ny besvikelse för Julieta (tror jag) medan Munros slut är mera realistiskt. Det kan gå hur som helst. Som så ofta hus Munro. Slump, Snart och Tystnad i novellsamlingen På fri fot passar in på nr 9 Köpt på antikvariat i avdelningen för utomeuropeisk litteratur i Novellsudoku 2017. 
                              

Helgfrågan v. 47

Har du någon bloggkalender? Brukar du pynta bloggen undrar Mia i sin helgfråga. Jag brukar pynta med adventsljus och en julgran till slut.

Och i år ska jag delta i Sofies julkalenderbloggstafett som jag passar på att puffa för här. 
För er som inte varit med innan: julkalenderbloggstafetten är en stafett som sträcker sig från 1-24 december. Varje dag öppnas en lucka hos en ny bloggare, vilket innebär att vi klickar oss genom 24 bloggar fram till julafton. Varje inlägg bjuder på (minst) ett boktips på ett angivet tema.
Årets tema är Bäst i bokhyllan. Jag vet, det är i princip omöjligt att välja den BÄSTA boken i bokhyllan. Men som vanligt är temat fritt att spåna vidare på.

Vill du vara med?
1. Anmäl dig till bloggstafetten via mejl till sofie.tiger(snabela)hotmail.com.
     a. skriv "bloggstafett" i ämnesraden.
     b. skriv ditt och din bloggs namn.
     c. skriv vilken bok du vill skriva om (om flera väljer samma bok går jag in och redigerar lite, annars lägger jag mig inte i).
    (d. Om du inte har en egen blogg, men ändå vill medverka får du gärna gästblogga på min blogg! Då mejlar du adressen ovan.)
     e. tryck på "skicka" senast 24/11 kl. 16.00. Stafetten har 23 platser, först till kvarn.

2. Efter den 24/11 får du ett mejl med all info du behöver, inklusive det datum då du ska blogga

torsdag 23 november 2017

Hett i hyllan

"Den lille Tomasz, precis som Milosz en gång, bor i en gammaldags herrgård någonstans vid gränsen mellan Litauen och Polen, långt borta från det moderna stadslivet från början av 1900 - talet. Issadalen är världen för Tomasz. Världen fylld av sägner och djävlar, sagor och mystik. Men också av trygghet och kärlek, värme och romantik." Från baksidan av boken.
1980 fick Czeslaw Milosz Nobelpriset i litteratur. Samma år köpte jag Issadalen i akt och mening att läsa den omedelbart. Och sen... ja, sen har den stått här. Oläst. 
Monika på bloggen Bokföring enligt Monika: Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan.

Olikhetsutmaningen: hemma och borta

 

Isabelle Ståhl, Just nu är jag här
Romanens huvudperson Elise är tjugoåtta år, läser konsthistoria och rycker in med kort varsel i olika bokhandlar. Hon skriver också på en roman, men det går inte så bra. Hon känner sig inte hemma varken i sitt ansikte, eller sitt namn. Eller i staden som hon längtat så till. Elise känner leda vid hela sin samtid men vill så gärna höra till. Elise har längtat till Stockholm bort ifrån sitt mera lantliga ursprung. Isabelle Ståhl säger att Stockholm är en omöjlig stad att skriva i. Alltså åker hon till Berlin

Chinua Achebe,  Inte längre hemma börjar med slutet på historien. Och sedan kommer berättelsen om hur det kunde gå som det gick för den unge nigerianen Obi Okwonko, som fått fyra års utbildning i England, bekostad av Umuofias framstegsunion. Han har förvisso lärt sig mycket i London, men inte - som unionen hoppades - juridik. Obi valde litteratur.

enligt O: "Veckans ordpar är alltså hemma och borta och er uppgift är att koppla orden till kultur av olika slag. När jag började fundera insåg jag att begreppet hem inte är alldeles enkelt, vilket också gör att bort och borta blir ord svåra att ringa in."

onsdag 22 november 2017

Mina drömmars stad

Första delen i Per Anders Fogelströms romanserie Stad har titeln Mina drömmars stad (1960). En följer bondpojken Henning Nilsson som flyttar till Stockholm, staden i hans drömmar. Året är 1860. Det är svårt med såväl arbeten som bostäder. Många unga flickor tvingas prostituera sig för att dryga ut sina usla löner. Henning får tränga ihop sig med flera okända människor i ett enda litet rum. Alla är inte så trevliga som Annika som är dotter till Storsäcken som hyr ut. Annika vill ut och bort ifrån smuts, slit och trängsel. Jag tycker att Henning har tur med sina kamrater. Dalfolket är säsongsarbetare och känner lite folk sedan tidigare som kan hjälpa Henning. Henning tar de arbeten han kan få och får rykte om sig att vara en lugn och skötsam arbetare. Inte alls som vännen Tummen, som är en glad, energisk och lättretad socialist som ser fram emot en ordentlig revolution. Ungdomarna utforskar Stockhlm - inom rimliga gränser, förstås. Mina drömmars stad är en fantastisk stockholmsroman- historiskt och kulturhistoriskt. Det är en smutsig och ohygienisk stad vid den här tiden. De fattiga bor på Söders höjder och ser ner på de rikas hus som ligger lägre. Henning kommer att bo på Åsögatan med Lotten,  som är dotter till Tvätt - Malin. Lotten är precis den hustru Henning behöver. Hon är bestämd och mycket renlig. Smuts och löss är hennes värsta fiender. När det gäller familjen är hon en tigrinna. Henning sliter för sin familj. Han bär tungt i kvarnen, på bygget och i hamnen; han blir svett; han blir kall; han släpar sig upp för de många trapporna till hemmet. Henning känner krafterna sina trots att han knappt har hunnit till medelåldern (33 år). En följer familjen och deras bekanta fram till 1880. Fogelströms romankaraktärer kommer en nära. De känns så levande och en engagerar sig i deras liv. Mina drömmars stad är en levande klassiker som i högsta grad tålde omläsning.

tisdag 21 november 2017

Veckans topplista v. 47



Johannas deckarhörna: Vecka 47: Böcker jag inte alls tyckte om i år (hittills under 2017)

Ljuset bakom ögonen av Matti Kinnunen
Jag läste första delen Där vägarna möts och den var helt OK, men sedan tog intresset slut.

The Ministry of Utmost Happiness av Arundhati Roy
Blev helt förvirrad

Camille av Pierre Lemaitre
Jag var så förtjust i Alex, men blev helt avskräckt av den låååånga och blodiga inledningen på Camille. Mycket besviken

Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske av Emmy Abrahamsson.
Jag kunde ju tagit varning av den fåniga titeln

Allas älskare, ingens älskling av Per Hagman
Vi klickade inte.

måndag 20 november 2017

Nödåret

Lind&Co
Att någon kan skriva en sådan fantastisk roman som Aki Ollikainen har skrivit om något så förfärligt som Nödåret 1867 i Finland. Flera års missväxt gjorde att människor drevs på tiggarstråt eftersom de inte kunde få sin försörjning på sina små gårdar. Det är vinter, snöstorm och mycket kallt när Marja lämnar sin döende man Juhani i den lilla stugan och tar med sig barnen för att vandra till St Petersburg över Helsingfors. Flickan, Mataleena, är i tioårsåldern; gossen Juho ungefär fyra. Varför stängde du inte dörren, mor, undrar flickan när de lämnar stugan i Korpela. Det är barmhärtigare så här, svarar Marja. Det blir ingen lätt vandring. I prästgården blir de avvisade innan de nått dörren liksom i någon bondgård. På andra ställen får de lite välling och en bit barkbröd . I någon gård vill husmor behålla flickan, men Marja vill inte avstå från något av sina barn. Den katastrofala tiden lockar fram det sämsta hos en del människor medan andra visar prov på medmänsklighet. Särskilt besvärligt är det att som kvinna komma till överbefolkade härbärgen och genast utsättas för sexuella trakasserier. Vid den här tiden är Johan Vilhelm Snellman senator i Helsingfors och arbetar för nödhjälp åt de fattiga och utsvultna. Generalguvernör Adlerberg vill att en järnväg byggs till St Petersburg som nödhjälpsarbete. Läkaren Johan Berg dukar under efter att tappert ha bistått sjuka. Smittkoppor och tyfus härjar. Teo Saara är också läkare och något av en iakttagande kommentator. Språket är enkelt och avskalat; inte ett ord i onödan. Nödåret är en svidande historielektion som en känner in i benmärgen. Dödens färg är vit går som ett omkväde genom boken. Nödåret går som radioföljetong just nu. Redan efter första avsnittet visste jag att den här romanen är något utöver det vanliga. Så jag lyssnade på alla avsnitten i utmärkt uppläsning av Martin Wallström och läste sedan boken. Översättningen är gjord av Ann - Christine Relander. Ollikainens debutroman är nominerad till Bookerpriset och Finlandiapriset.

söndag 19 november 2017

En smakebit på søndag,

"Längs vägrenen på motorvägen Shinjuku - Takaido fanns här och där särskilda fickor att köra in i och ställa bilen i nödsituationer. Fickorna var gjorda för en bil, ibland för två och ofta upptagna av bilar med bara parkeringsljusen tända, mestadels privatregistrerade privatbilar med vita nummerplåtar, släckt kupé och dunkla, tillbakalutade gestalter. - När konstnären en dag kom att färdas på motorvägen i dagsljus lade han märke till att det inte stod några fordon alls i fickorna, men det kunde ju knappast vara så att motorhaverierna inträffade bara om nätterna. Konstnären frågade sig varför det stod så många nödparkerade bilar just vid elva - tolvtiden, när han var på hemväg från Ginza, och varför de var nedsläckta. Under dessa hemresor från Ginza hade konstnären Ishiokas nyfikenhet tilltagit och han hade börjat titta noggrannare på bilarna som stod parkerade på motorvägen Shinjuku - Takaido"
Från sidorna 10 och 11 i Kvinnan som sålde hästar av Seicho Matsumoto, den japanska kriminallitteraturens grand old man, Vestigo AB 2017

Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger sköter numera En smakebit på søndag där vi ombeds dela med oss av det vi just läser - utan spoilers, förstås. Fler smakebitar HÄR

lördag 18 november 2017

Bokens dag i Hässleholm 2017

Författaren Torbjörn Flygt berättade om sin senaste bok Flyktvägar. Inledningen till romanen läste han ur minnet. Augustpriset tilldelades han 2001 för romanen Underdog. Isabelle Ståhl är August - nominerad i år för sin debutroman Just nu är jag här. För dagen var hon hundvakt, men vovven nöjde sig snällt med de andra författarna medan Isabelle stod i talarstolen. Hon berättade om hur chockad hon blev när hon läste Ulf Lundells Jack, 70 - talets generationsroman, över den livslust och det hopp och de möjligheter som fanns då. Hon kände inte alls igen sig och sin generation. Hon kände att någon borde skriva Tinder - generationens roman.  Jag ser gärna att hon får Augustpriset. Efter pausen kom den absolut oefterhärmlige Gunnar Wetterberg och berättade i rask takt om sina
2000 sidor Skånes historia 1 - 3 där sista delen nyligen kommit ut. Inte lätt att vara den dom kom efter, men deckarförfattaren Anders de la Motte från Billesholm klarade det galant och berättade om sin väg från Billesholm till Stockholm och de hårdkokta deckarna och åter till Billesholm och de skånska byarna och slingrande byvägarna och en annan typ av deckare. Höstdåd är den senaste. Det ska komma tre delar till; en för för varje årstid och från olika delar av Skåne. Nästa del kommer att röra sig i skogarna kring ett par skånska sjöar på vintern. Anders de la Motte frågade publiken om de kunde gissa vad det är som är det svåraste med att skriva en roman. Det kunde inte publiken. Det är att sätta sig ner och börja, sa Anders de la Motte. Var det inte det jag trodde?

fredag 17 november 2017

Outsider

I Outsider av Torbjörn Flygt möter vi Johan Kraft från Underdog.  Det har gått tio år mellan de båda romanerna. Underdog kom 2001 och Outsider 2011. Båda romanerna tilldrar sig i Malmö där författaren också är född. Outsider utspelar sig också till stora delar i Lund. Mamma Bodil är viktig i Johans liv; han beundrar henne och är irriterad på henne. Hon har en oöverträffad förmåga att ängslas och att säga fel saker. Bodil har arbetat på Strumpan och varit ensamstående mamma sedan maken Folke lämnade för att skaffa en ny familj. Johan inser att han inte har någon pappaförebild och kanske är det därför han svarar undvikande på flickvännen Helenas framstötar om ett barn. Helena har en helt annan bakgrund än Johan. Hon kommer från en akademisk familj och tar mycket för givet. Johan kan ibland bli irriterad på Helenas eviga pratande. Båda läser juridik och Helena kommer att sitta ting i Hässleholm. Johan lever studentliv på Malmö Nation. Korridorkamraterna är inte sena att uppta Johan i gänget. KL är en fixare, medan Traktor lever under stark press hemifrån att överta gården. Studier skattas inte högt. En tredje betydelsefull kvinna i Johans liv är systern Monika, en allvarlig flicka med ambitionen att rädda världen. Johan förvånar sig över att både mamma Bodil och syster Monika står i förbindelse med Helena så gott som från dag ett. Hur gick det till? Mannens ständiga förundran över kvinnligt nätverkande. Ormen i paradiset är Pernille, en gåtfull flicka med förmåga att vara tyst utan att det känns besvärande. Som läsare fattar en misstankar på ett tidigt stadium men den bortkollrade Johan är så blåögt naiv att det är rent otroligt. Läsaren blir också mycket upprörd å Helenas vägnar. Romanen innehåller även en del om Johans medelålderstillvaro, så tidsplanen växlar. Torbjörn Flygt har en fin och ömsint förmåga att skildra människor och deras relationer. Malmö och Lund känner en väl igen. Outsider innehåller massor av tidsmarkörer – det är 80 – tal och början av 90 – talet – och massor av aktuell musik. Språket är njutbart och lättläst även om meningarna kan bli långa. Humorn är det inget fel på och bildspråket inbjuder ofta till stillsamt fniss. Johans utanförskap tycktes inte besvära honom så mycket. En lägger ihop Outsider och undrar: Hur gick det se´n?

Helgfrågan v. 46

Mia: Hör du till dem som vill skriva en egen bok? Vad skulle den handla om?
Jag skulle gärna vilja skriva romaner;  nyckelromaner typ Pelle Svanslös av Gösta Knutsson eller Mumin - böckerna av Tove Jansson. Begåvade allåldersböcker med drag av levande förebilder. 
Eller varför inte historiska kvinnoromaner som Kerstin Ekmans Katrineholms - serie eller  Kristin Lavransdotter av Sigrid Undset. 

Bonusfrågan: Om jag börjat smyglyssna på julmusik?  Det finns ett par julsånger jag lyssnar på året.
Den ena är När julen kommer till bondens hus framförd av barnbarnen
När julen kommer till bondens hus
är höstens arbete slutat
Man slaktar grisen och stöper ljus
och äter fisken man lutat.
Då är det julfint i bondens stuga
i fönstret surrar en sömnig fluga.
Då är det jul, då är det jul. 
Bild: Huffington Post
Den andra julsången är O, holy night framförd av Patti Smith. 

torsdag 16 november 2017

Hett i hyllan

 Den här boken är tydligen en fortsättning på Emma av Jane Auste  Emma Tennant har skrivit Lek och allvar som kom ut 1996 på Forum i översättning av Lena Torndahl. Jag visste inte att den fanns över huvud taget. Författarnamnet är välbekant. I min hylla står Tess, en berättelse om Thomas Hardy´s Tess som Emma Tennant nu återger berättad ur kvinnlig synvinkel.
Pemberley - Or Pride and Prejudice continued finns också. Emma Woodhouse lever i Lek och allvar sitt liv på ett stort gods med en älskande äkta man; lyckligt och bekvämt. Hon älskar fortfarande att agera äktenskapsmäklerska, men ibland blir det inte som hon tänkt sig. 
Originaltiteln är: Emma in love ... Idén att skriva fortsättningar på klassiker är väl i regel inte så tilltalande, men visst, Emma Tennant ska få sin chans vid tillfälle. (Nä, jag gallrar den.)


Bokföring enligt Monika: Jag bara      gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken  

Hett i hyllan.  Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Olikhetsutmaningen: frisk och sjuk


enligt O: Veckans ordpar frisk och sjuk.
Friska fläktar; nostalgigodis. Inte jättegott, mest mycket sött. Men läcker ask och fin färg på sockerkulorna.

Psykoanalysens fader Sigmund Freud hade en egen definition av god hälsa: ”Frisk är den människa som förmår älska och arbeta.”

Processen av Åsa Nilsonne handlar om människor med psykisk sjukdom och hur Åsa Nilsonne som terapeut mötte och behandlade dem. 
i Vargarnas historia av Emily Fridlund figurerar en liten sjuk, tragisk pojke som en sent glömmer                                                        

onsdag 15 november 2017

Library lovers book tag


Camilla på Mitt bokintresse: "Denna tag har jag sett på några olika ställen tex Ewelinas bokblogg, och nu vill jag svara på den för mitt favoritställe förutom att vara hemma är att vara på biblioteket. Jag lånar mer än jag köper böcker, ekonomin ni vet. Frågorna var ursprungligen på engelska men här är de översatta."

1. Hur ofta besöker du ditt lokala bibliotek?
2 - 3 gånger i veckan

2a. Är du den typen av person som lånar fler böcker än du vet att du kan läsa eller är du en person som lånar exakt så många böcker som du planerar att läsa innan det är dags att lämna tillbaka dem?

Jag lånar precis hur mycket som helst;  7 - dagarslån, 14 - dagarslån och fulltidslån. Även om jag vet att jag kommer att lämna tillbaka många olästa. Men jag vill titta på, bläddra i och kanske bestämma mig för att jag rent av inte alls vill läsa somligt. Eller att jag hittar något som kommer att går före allt annat.

2b. Hur många böcker lånar du varje månad?
50 - 75 
28 hemma just nu; 15 reservationer


3. Hur gammal var du då du fick ditt första bibliotekskort?

Ingen aning. Skolbiblioteket hade inget lånekort om jag minns rätt.
 
Skådespelaren Fredrik Gunnarsson läser några avsnitt ur Ulla Lena Lundbergs roman Is under Kura skymning på det lokala biblioteket måndagen den 13 november 2017


4. Går du till biblioteket för att låna en specifik bok eller lånar du det som fångar ditt intresse?

Oftast blir det både och. Jag går dit för att hämta en reserverad bok och får syn på en del annat

 5. Lånar du bara böcker på biblioteket eller lånar du även dvder, ljudböcker osv?

Jag lånar mest böcker men även tidskrifter, filmer och då och då en ljud - bok 
 
6. Från vilken avdelning på biblioteket lånar du majoriteten av dina böcker? (Unga vuxna, vuxna, deckare, fantasy...)

Jag lånar mest skönlitteratur på vuxenavdelningen, författarbiografier, lyrik, deckare, böcker om hälsa och motion

 7a. Vad tycker du är det bästa med ditt lokala bibliotek?

Att jag har tillgång till fem andra kommunbibliotek direkt i bibliotekskatalogen och att jag får det jag vill ha ifrån något av dessa bibliotek om de är utlånade på mitt lokala bibliotek. Sedan kan en ju gå utanför den här kretsen också

7b. Vad är det sämsta med ditt lokala bibliotek?


Skulle önska det lokala biblioteket ett högre mediaanslag.

Vi åt svartbröd från Kökar med åländsk ost på

tisdag 14 november 2017

Veckans topplista v. 46

Johannas toppplista v. 46:  Amerikanska deckare/thrillers.

1. Walter Mosley. För en del år sedan när jag läste mycket fler deckare än jag gör nu läste jag gärna Walter Mosley och då gärna serien om Easy Rawlins. Easy är en färgad (afro-amerikansk) privatdetektiv i Los Angeles utkanter som hankar sig fram med små uppdrag av olika sorter. Serien börjar 1948 och i Bad Boy Brawly Brown (som kommer ut i början av 2018) har den kommit fram till 1964. Easy har lämnat jobbet som privatdetektiv och försörjer sig istället på att arbeta i en skola. En bekant till Easy ber honom att hitta en son som har försvunnit. Djävul i en blå klänning är filmad med Denzel Washington som Ezekiel "Easy" Rawlins.

2. James Lee Burkes protagonist heter Dave Robicheaux. Miljön är Louisianna med träsk, alligatorer och träd med hängande skägglavar. Det äts mycket och vällustigt i Burkes böcker. Cajun food är ju något speciellt. Ett par av Burkes romaner är filmatiserade en gång med Alec Baldwin i huvudrollen och en gång med Tommy Lee Jones som Dave Robicheaux

3. Patricia Highsmiths deckare läste jag länge allt eftersom de kom ut. Jag gillade hennes psykologiska approach.Flera av hennes böcker om Tom Ripley är filmade.

4. Jeffery Deaver, pågående romansvit om den förlamade kriminalteknikern Lincoln Rhyme, en av USA:s skickligaste. Som side - kick har han den undersköna Amanda Sachs. Dessa båda förekommer hittills i åtta romaner. Några är också filmade.

5. Val Mcdermid har skrivit flera olika serier. En serie handlar om privatdetektiven Kate Brannigan, en annan handlar om poliskommissarien Carol Jordan och profileraren Tony Hill som även blivit även en berömd TV-serie med titeln Mord i sinnet. Jag gillar McDermid som person. Hon kör sitt race och sneglar inte åt sidorna. Och - naturligtvis - köar jag för hennes senaste bok Det svarta nätet som ingår i sereien om Carol Jordan och Tony Hill.