Visar inlägg med etikett Artur Lundkvist. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Artur Lundkvist. Visa alla inlägg

fredag 21 mars 2014

Världspoesins dag

Idag firas Världspoesins dag.
Inte vet jag om det är därför som man i Svenskan kan läsa  en mycket intressant artikel om två så väsensskilda om än samtida författare som Karin Boye (1900 - 1941) och Artur Lundkvist (1906 - 1991). Trots alla olikheter har de mycket gemensamt. De tillhör båda vänstern - Karin Boye den intellektuella Clarté - överklassvänstern och Artur Lundkvist  "klasskampens autodidakter med proletär bakgrund". Artikelförfattaren, Barbro Gustafsson Rosenqvist, Uppsala Universitet,  har doktorerat på Karin Boye. I Att skapa en ny värld (1999) undersöks tre teman hos Karin Boye som inte tidigare undersökts; samhällsengagemanget, kvinnosakskampen och den djuppsykologiska kunskapen. Artur Lundkvist hade också kunskaper om djuppsykologi och var mycket Freud - orienterad medan Karin Boye också påverkats av Jung.
Båda hade rörelsen som ett tema. Lundkvist rörde sig utåt mot en utlevelse, medan Boyes rörelse ledde inåt mot inlevelse.  Artur Lundkvist förknippar man ju med primitivism och kraftfull livsbejakan. Vilddjuren som hos Boye hålls på avstånd med den tända elden som också ger värme och gemenskap tycker Lundkvist finns inom oss och ska släppas lösa. Detta och mycket annat skriver Barbro Gustafsson Rosenqvist om i sin understreckare

I rörelse
Den mätta dagen den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställetn, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Ur Härdarna (1927)


(Jag vill skrika ut livets fröjd)
Jag vill skrika ut livets fröjd och skratta med en stark käft.
Jag vill ragla rusig, drucken av livsfröjdens överflöd.
Jag vill sjunga höga visor i tider då skörden är god och hjärtana överfulla

Jag vill mumla om alltings fåfänglighet i stunder av bitterhet och trötthet
mumla svårmodigt som en septembervind i regntyngda träd.

Jag vill smeka marken med min hand och komma den att blomma och utstråla ljus.

Jag vill dikta om dagar som ännu icke framfötts ur morgnarnas röda sköten.

Artur Lundkvist (1926) 

samhällsengagemang, kvinnosakssträvan och djuppsykologisk insikt. - See more at: http://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=891&area=&typ=pm&na=disputation&lang=sv#sthash.ldzsBrA4.dpuf
samhällsengagemang, kvinnosakssträvan och djuppsykologisk insikt. - See more at: http://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=891&area=&typ=pm&na=disputation&lang=sv#sthash.ldzsBrA4.dpuf
samhällsengagemang, kvinnosakssträvan och djuppsykologisk insikt. - See more at: http://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=891&area=&typ=pm&na=disputation&lang=sv#sthash.ldzsBrA4.dpuf
I sin doktorsavhandling behandlar Barbro Gustafsson Rosenqvist tre teman i Karin Boyes författarskap: samhällsengagemang, kvinnosakssträvan och djuppsykologisk insikt. Dessa tre teman hos författarinnan har inte tidigare undersökts ingående. - See more at: http://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=891&area=&typ=pm&na=disputation&lang=sv#sthash.uLOfWerv.dpuf
I sin doktorsavhandling behandlar Barbro Gustafsson Rosenqvist tre teman i Karin Boyes författarskap: samhällsengagemang, kvinnosakssträvan och djuppsykologisk insikt. Dessa tre teman hos författarinnan har inte tidigare undersökts ingående. - See more at: http://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=891&area=&typ=pm&na=disputation&lang=sv#sthash.uLOfWerv.dpuf

lördag 14 januari 2012

Den gamla

r jag letade i mina böcker efter något helt annat hittade jag den här dikten av Artur Lundkvist. Den finns i Skånes stämma i dikten. En skånsk lyrikantologi sammanställd av Axel Larsson, utgiven på Bernces förlag i Malmö 1952.

Den gamla

Hon är odiskat porslin efter en uppäten måltid,
gammal kvinna med ansiktet skuggat av kråkvingar.
Hon skrev sitt namn i potatisångan på rutan,

ägde såpan och tvättbrädet, vårdade dagarnas ägg,

fyllda med mat och eld. Hon var brunn och ämbar

där vattnet vaggade länge med stjärnor i. Fann

gråsuggor under en sten: kvinnor som hon. Flätade

sina tankar som halm, lever nu i ett litet näste
av sitt eget gråa hår, med flyttfågelkänslan död

i sitt blod. Över bröstet korsar hon sina armar

till en damm för det förflutna, i sömnlös dröm:

en damm utan vatten, utan liljor, utan måne.

Hennes väntan är en spegel där hela livet drar in
och försvinner, blir förflutet, förlorat, förstummat:
en strömmande flod ur vilken barnets rop når henne

men då är hon bara ett gammalt träd vid stranden.



En förgången tid; ett försvunnet släkte. Men jag minns några sådana kvinnor. Och det finns det säkert många andra som gör också. Och så länge lever de.

tisdag 25 januari 2011

Det började i Tyringe

Författarna Artur Lundkvist (född 1906 i Oderljunga; död i Solna 1991) och
Gay Glans (1951) tog båda avstamp i Tyringe för ett språng ut i världen. Och av samma skäl. För trångt. För inskränkt.
Artur Lundkvists skriver om detta bl. a. i Självporträtt av en drömmare med öppna ögon (1966).
Gay Glans´självbiografiska böcker heter Nils Holgersson landade aldrig på Finjasjön (Öraholma förlag 2005) och Så satan heller:
i skuggan av en blivande världsstjärna (Öraholma 2010).
Gay Glans är lillebror till den berömde hinderlöparen Dan Glans, som var faderns favorit. Fadern var kommunist och vegetarian och varken rökte eller drack. Ingen av föräldrarna ägnade sig speciellt mycket åt barnen eller svarade på deras frågor. Gay Glans skriver välformulerat och med välgörande distans om sin uppväxt i Tyringe.
I hans bok kan man också läsa om Artur Lundkvists syster Hildegard. Gay minns att hon genom uppoffrande arbete räddade sin dotters familj, medan brodern, Artur Lundkvist, endast hade nedsättande ord att säga om henne. Inte heller kom han till hennes begravning. Tala om att stå i skuggan av någon med världsrykte!
Artur Lundkvist kom så småningom in i Svenska Akademien trots att han saknade akademisk utbildning. Med hjälp av ordböcker lärde han sig engelska, franska och spanska.Artur Lundkvists förmåga att identifiera och introducera litterära begåvningar från olika delar av världen saknar motstycke. Flera av hans "fynd" fick senare Nobelpriset i litteratur.
Välkommen till HAGSTAD Artur Lundkvists födelsehem i Oderljunga