Visar inlägg med etikett Bokförlaget Forum. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bokförlaget Forum. Visa alla inlägg

lördag 20 april 2024

Tranorna flyger söderut

Tranorna flyger söderut av Lisa Ridzén, född 1988, måste sägas vara en ovanlig debut. Författaren, doktorand i sociologi, forskar om manlighet och känslor på den norrländska landsbygden. Hennes protagonist är Bo, 89, som lever ensam i sin lägenhet så när som på jämthunden Sixten. Hemtjänsten besöker honom allt oftare. Hustrun, Fredrika, har fått flytta till Brunkullagården i Östersund efter det att hon blivit höggradigt dement. Bo saknar henne mycket och har en av hennes sjalar i en burk för att bevara doften av henne. Ingrid är hans favorit bland hemtjänstpersonalen. Hon har verkligt god hand med honom och är mycket inkännande. Sonen Hans har Bo ingen vidare kontakt med. Men barnbarnet Ellinor är hans lilla humla. Bo ligger och funderar mycket på "gubben" vilket är hans egen ilskne och hårdhänte far. Modern var det något helt annat med. Lisa Ridzén förmedlar Bos känslor av maktlöshet, hjälplöshet, glömska, yrsel och förlorad värdighet på ett övertygande sätt. Han känner tydligt att det inte är han som har makten över sitt eget liv. När hans och Sixtens favoritsovsoffa avyttras för att bereda plats för en anpassad säng blir de förtvivlade båda två. Och när Hans tar sig för att fatta beslut om Sixten tiger Bo och vägrar se på Hans. När så bästa vännen Ture plötsligt inte svarar i telefonen längre vill inte Bo vara med mera. Ture var hans ventil. Bos hela liv passerar revy. Sölöst gliser han mellan då och nu. Hemtjänstpersonalens loggbok varvas med Bos egna tankar. Tidsmässigt omfattar romanen ungefär fem månader; från den 18 maj till och med fredagen den 13 oktober. Lisa Ridzén har haft tillgång till sin farfars hemtjänstanteckningar och hennes som forskning har naturligtvis spelat stor roll. Visst går det att hitta angreppspunkter i den här romanen, men jag tycker inte att de ska skymma det viktiga med boken. Empatin med den åldrade människan som gör den ena förlusten efter den andra värmer även läsaren. Hemtjänstpersonalens viktiga uppgift framgår tydligt. Jag tycker att att Tranorna flyger söderut borde kunna användas i utbildning av olika slag, till exempel som utgångspunkt för diskussioner. Romanen är välskriven och väldigt lätt att läsa. Den har ett driv som gör den till en bladvändare. Och Bo lever kvar efter avslutad läsning.

Titel: Tranorna flyger söderut

Författare: Lisa Ridzén

Förlag: Forum

Tryckår: 2024

Antal sidor: 361

torsdag 5 maj 2022

Hem

Karin Erlandssons roman Hem kom ut på  Schildts & Söderströms och Bokförlaget Forum, 2021. Den är nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2022. Havet är vägen som för ut i världen och ibland leder sjöfararen hem. Det är själva förutsättningen för att leva på en ö. Man måste ständigt vara uppmärksam på havets rörelser, de svalkande vågorna kan i nästa ögonblick bli farliga och skrämmande. Författaren Karin Erlandsson har tidigare skrivit litteratur för barn och ungdomar och hon har också skrivit romaner av thrillerartad karaktär. Hem är en kollektivroman bestående av en rad kvinnoberättelser i novellform som berättar Ålands historia under sextusen år från stenåldern ur kvinnornas och barnens perspektiv. Kvinnorna stod för det dagliga, vardagliga medan männen oftast arbetade på sjön och var borta långa tider. Mycket ser likartat ut genom tiderna. Saknad, oro osäkerhet är kvinnans lott. Vad händer med relationerna och med barnen när  livet levs på håll? Hur blir det när mannen äntligen kommer hem? Känner man igen varandra? Det är en realistisk berättelse; det handlar om att uthärda och överleva. Den sortens liv har en träffat på hos flera andra åländska författare med Anni Blomqvist i spetsen. En får en känsla för sjöfartens betydelse för Åland. I ett sjömansbrev kan en läsa att det är viktigt att ha en kaffepanna och en fartygsandel. Allra först möter en Lia i Saltvik som levde på 800 - talet. Här finns sonen Ragnar som inte utvecklas som han ska. Lia vill inte se. Fadern Olof både ser och förstår. Så möter en kvinnor fån olika delar av Åland under olika århundraden. Sista berättelsen handlar om två kallskänkor på finlandsfärjan. Stella och Carolin delar ljuvt och lett. Då befinner vi oss på Ålands hav 2019. Karin Erlandsson känner väl till den miljö hon skildrar; Ålands historia; seder och bruk; redskap och språkliga egenheter. Hon skickar med en litteraturlista på slutet och riktar ett tack till svärfar som visat henne var vilka öar vikingarna kan tänkas ha passerat. 

Titel: Hem

Författare: Karin Erlandsson

Förlag: Forum I Schildts & Söderström

Tryckår: 2021

Antal sidor: 272 sidor

Omslagsbild: Vägen hem Oljemåning (beskuren) av Jonas Wilén

måndag 11 maj 2020

Utmaning: Authors & Characters - Samuel

Lyrans Authors & Characters v. 20: Samuel

Samuel Pepys levde 1633 - 1703. Han var ämbetsman och mellan åren 1660 och 1669 skrev han dagbok. På chiffer. (Vilket osökt påminner mig om en tid - en väldigt kort tid - i mitt liv då min dagbok skrevs med runor.) Han skrev om pesten i London 1665 och branden 1666. Och han skrev naivt öppet om sina och alla andras snedsteg vilket ledde till att dagböckerna censurerades. Pepys´dagbok har undertiteln: Hans anteckningar om sig själv och den "glade kungens" tider. Det var först 1970 - 1983 som dagboken gavs ut i elva ocensurerade band. Mitt ex är ifrån 1922 i urval, översättning och bearbetning av K.G. Ossiannilsson på Wahlströms & Widstrands förlag.

Samuel Johnson, eller som han vanligen kallades doktor Johnson, var språkvetare, författare och kritiker. Han levde mellan åren 1709 och 1784. Mest känd är han nog för sina kommentarer till Shakespeares verk. James Boswell, 1740 - 1795, var en mångsidig begåvning som tidigt var centrum i en krets författare, skådespelare och konstnärer. Men han blev också en hängiven följeslagare till doktor Johnson och antecknade varje ord som föll från den store mannens läppar. Samuel Johnsons liv är en biografi som räknas till världslitteraturens främsta. Förutom dr Johnsons levnadsteckning speglas hela 1700 - talet på ett levande sätt. Min utgåva är från 1955. Jane Lundblad har gjort urvalet och översättningen. Bokförlaget är Forum.

söndag 9 februari 2020

En smakebit på søndag

Bild: Bokförlaget Forum


"Det finns två slags människor här i världen, de som flyttar hemifrån och de som inte gör det. Jag är stolt medlem av den första gruppen. Min hustru, Celestial, brukade säga att jag innerst inne är en lantis, men jag kände aldrig igen mig i den beskrivningen. För det första är jag inte från landet i ordets rätta bemärkelse. Eloe, i Louisiana, är en småstad. "Landet" får en att tänka på folk som skördar, bärgar hö och mjölkar kor. Men jag har aldrig plockat så mycket som en bomullstuss, även om pappa gjorde det. Jag har aldrig rört vid en häst, get eller gris, och har har inte heller någon längtan att göra det. Celestial brukade skratta och säga att hon inte menade att jag var någon bonde utan bara en lantis. Hon kommer från Atlanta, så man skulle mycket väl kunna säga att hon också är en lantis. Om hon får säga det själv är hon en "sydstatskvinna", vilket inte är att förväxla med en Southern belle. Av någon anledning har hon ingenting emot att kallas Georgia peach, och det har inte jag heller, så det har det blivit. "
Från sidan 11 i Ett amerikanskt äktenskap av Tayari Jones


Läsutmaningen En smakebit på søndag handhas den här veckan av Astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger. En regel gäller: No spoilers!
Fler smakebitar HÄR.

lördag 13 juli 2019

En cirkel av sten

Elly Griffiths och hennes redaktör Jane Wood hade alltid varit överens om att serien om Ruth Galloway skulle omfatta tio böcker. Därför tillägnas hon den elfte roman i serien. Jag kan tycka att det borde komma fler böcker. Triangeldramat Harry Nelson/Michelle Nelson och Ruth Galloway bör få sin upplösning. Harry Nelson känner som sin plikt att upplysa sina tonårsdöttrar om att de har en liten halvsyster i Ruths lilla dotter Kate. Särskilt som han nu fått en liten son, George också. En cirkel av sten är titeln på den här elfte romanen. Man har hittat en ny hägnad i Norfolk och man finner också ben efter en bronsåldersflicka. På samma gång uppenbarar sig benen efter en mycket senare flicka, Margaret, som försvann spårlöst för ca trettio år sedan. Ruth G och Nelson får alltså anledning att arbeta ihop ännu en gång. Polisassistent Judy Johnson leder spaningarna när en baby, 23 dagar gammal, plötsligt är försvunnen. På samma gång försvinner några flaskor av utpumpad modersmjölk, vilket ju verkar lite lugnande. Någon har för avsikt att hålla liv i babyn. Alla platser är verkliga, men karaktärerna och händelserna har sitt ursprung i författarens fantasi. Rektor Carol Dunne finns också i verkligheten. Hon ropade sig till sin plats i romanen på en auktion. Jag tycker att En cirkel av sten är mycket levande och på sina ställen är den riktigt humoristisk. Jag förstår fortfarande inte att Ruth G vågar bo i sin lilla ensliga stuga vid saltängarna i dimmorna och med alla irrande, obestämbara ljuspunkter som återspeglas i vattnet. Men hon trivs. 

Titel: En cirkel av sten
Författare: Ellie Griffiths
Översättare: Carla Wiberg
Förlag: Forum
Tryckår: 2019
Antal sidor: 311


torsdag 12 juli 2018

Sommarföljetongen i lokalbladet och Radioföljetongen

Bokförlaget Forum
Mattias Edvardsson har skrivit en ny psykologisk kriminalroman, En helt vanlig familj. Den tilldrar sig i Lund och har kommit ut i juni. Hans förra bok, En nästan sann historia, var jag väldigt förtjust i. Det var också en psykologisk kriminalhistoria. Edvardsson är till vardags psykologilärareoch säger att han skriver de romaner han helst vill läsa. Stella i sena tonåren blir plötsligt anklagad för mord. Hennes far är präst och modern jurist. Bästa vännen Amina spelar en viktig roll i sammanhanget. Stella har taggarna utåt och väntar sig inget gott av någon. Ibland tror jag absolut att hon är skyldig - ibland inte. 
En helt vanlig familj har redan sålts till elva länder. Hittills är jag väldigt nöjd med den. Rejäla avsnitt varje dag. 

Radioföljetongen Laterna magica  Ingmar Bergmans självbiografi lästes utmärkt av Sten Ljunggren. Men nu är den slut. Jag har några avsnitt kvar.

Här ligger jag och blöder av Jenny Jägerfeld, författare och psykolog med ADHD är ny radioföljetong. En strulig tonårshistoria till. Uppläsare: Julia Marko Nord.

lördag 9 januari 2016

Tulpanfeber

Vi befinner oss i Amsterdam under den stora tulpanfeberns år 1636. Redan i februari 1637 når galenskapen  sin kulmen och finansbubblan brister. Amsterdam sjuder av liv. Konstnärer som den  blivande storheten  Rembrandt är verksamma. Handeln blomstrar och många gör sig glada dagar. Det är mycket atmosfär och närvaro i Tulpanfeber av Deborah Moggach. Det är en sinnlig roman, där de korta kapitlena  berättas ur de olika huvudpersonernas synvinklar. Vi har den 61 - årige, rike Cornelis Sandvoort som gift sig med den unga fattiga Sophia. Han älskar henne över allt annat och längtar efter en son. De har varit gifta i tre år när maken bestämmer sig för att deras porträtt ska målas. Därmed kommer den unge, lockige konstnären Jan van Loos i huset och klockan är slagen. Den levnadsglada tjänsteflickan Maria är i mycket sin matmors förtrogna. De är jämnåriga och har inte många andra vänner. Naturligtvis kan inte Sophia dölja något för Maria som i sin tur har råkat i olycka. Sophia och Maria gör upp en smart handlingsplan som ska passa dem båda samtidigt som Sophia smider planer för sig och sin unge älskare. Tulpanodlaren Claes van Hooghelande är en besatt människa.  Han låter sina

tulpanlökar vara i jorden längre än någon annan odlare. Men det sliter på hans nerver. Lökarna är utsatta för många faror så länge de är i jorden; tjuvar, hundar, sniglar. Han drömmer om Semper Augustus, konungarnas konung, den allra heligaste bland de heliga. Jan van Loos drömmer också om tulpanlökar, men ur en annan synvinkel. Tulpanfeber är andlöst spännande och mycket levande. Amsterdam speglas i kanalerna, sveps in i dimma, översvämmas under stormar. Inget blir som någon tänkt. Fåfängligheters fåfänglighet. Allt är fåfänglighet. Översättningen är gjord av Lena Torndahl. Tulpanfeber kom ut 2000 på förlaget Forum.

onsdag 12 augusti 2015

Naoko och Ruth

A Tale for the Time being eller En saga om tidens väsen av Ruth Ozeki, vars mor är japanska, handlar mycket om synen på begreppet tid; från zenbuddhism till kvantmekanik. Naoko, japansk tonåring, sitter i Tokyo på Fifi´s Lovely Apron French maidcafé och skriver dagbok. På andra sidan Stilla havet på en ö i kanadensiska British Columbia sitter författaren Ruth och skriver på sina memoarer. Flickan Nao har blivit tvungen att flytta ifrån Sunnyvale i USA efter dotcom - kraschen 2000 där hennes far fick sparken och familjen måste flytta tillbaka till Japan. I skolan är hon kraftigt mobbad, fadern är självmordsbenägen och modern inser att det är hon som måste försörja familjen. Nao tänker sig att hon ska skriva sin gammelmormor Jikos biografi, men så blir det inte. Jiko är 104 år, en vis, skallig och radikal nunna med ett äventyrligt liv bakom sig. Det är hos henne och zenbuddhismen som Nao hämtar kraft. Jikos son, Haruki I, studerade filosofi och franska men tvingades att utbilda sig till självmordsbombare. Han älskar att flyga, men hatar kriget och han blir självmordsbombare på sitt eget subversiva sätt.  Naos far, Haruki II, är en loser (i Naos ögon) som inte ens lyckas ta livet av sig trots upprepade försök. Vad hon inte vet är att han är en samvetsöm person som följt sitt eget samvete och fått ta konsekvenserna av det. Han är mycket förtjust i sin dotter och man kan undra varför han inte talar med henne. Säkert rör det sig om den japanska skamkulturen. Ruth hittar en dag ett par år efter jordbävningen och tsunamin i Japan 2011 en dagbok och några brev i en Hello Kittyväska i en fryspåse på stranden på den ö där hon och maken Oliver bor. Dagboken har ett omslag där det står Á la recherche du temps perdu. Nao har valt det omslaget för att ingen skulle komma på att stjäla en bok med den titeln. Ruth läser och blir väldigt engagerad. Hon känner sig kosmiskt förbunden med Nao och hennes far. Oliver påminner henne om tidförskjutningen. Ruth tror att hon ska hinna rädda Nao ifrån att begå det självmord hon hotar med. Talrika referenser till japanskt liv och zenbuddhism; aktuella företeelser som utfiskning, skogsskövling och sopkontinenter i haven gör romanen ännu mer engagerande. Datorerna gör att japanska barn i allt lägre grad lär sig kanjitecknen; uteliggarna i Uenoparken; hikikomori, människor som isolerar sig i hemmen av skam över att vara arbetslösa; den höga självmordsstatistiken bland arbetslösa och ungdomar som inte orkar med det pressande tempot i skolan är problem i Japan och får sin rättmätiga plats i romanen. En saga om tiden är ingen eländesskildring. Den är poetisk, filosofisk, humoristisk och alldeles underbar. Det finns en litteraturförteckning i slutet av boken samt ett antal bilagor som förklarar Ögonblick enligt zen, kvantmekanik och experimentet med Schrödingers katt. Bl. a. En bok helt i min smak och som jag då naturligtvis rekommenderar åt många. Övers.: Molle Kanmert Sjölander. Bokförlaget Forum.
 Kanji - tecknet för att leva. Det var det enda Jiko skrev i sitt testamente. Och så här långt är det det enda kanjitecken jag kan...