Visar inlägg med etikett Kaosutmaning 2016. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kaosutmaning 2016. Visa alla inlägg

tisdag 3 januari 2017

Kaosutmaning 2016

 C. R. M. Nilsson knåpade ihop en Kaosutmaning för 2016 som hon hoppades att några stycken  ville hänga på. Det ville vi.
Kaosutmaningen är ursprungligen en tysk utmaning, som under 2013 översattes av How hollow heart and full. Därefter har både Pocketlover och Sagan om sagorna hållit i svenska versioner av den. Utmaningen går ut på att pricka av minst 20 av de 35 punkter som finns under året, från den 1 januari till den 31 december. Varje bok får bara förekomma en gång på listan.

Här kommer min redovisning och mitt tack till C. R. M. Nilsson för hennes insats. 31/35 är jag ganska nöjd med.


  1. Läs en bok som publicerats 2016.  
      Galveston av Nic Pizzolatto
  2. Läs första delen i en serie/trilogi.
      Den osynlige väktaren av Dolores Redondo
  3. Läs en novellsamling.  
      Sånt är livet  av Rosa Liksom
  4. Läs en bok som är mestadels blå. 
      Vårt värde av Katarina Kieri
  5. Läs en bok med annat originalspråk än svenska 
      eller engelska. 
      Elsa av Astrid Rosenfeld.
  6. Läs sista delen i en serie/trilogi.
  7. Läs en bok publicerad år 2005.
  8. Läs en lånad bok. 
      Den smala vägen mot norr av Richard Flanagan
  9. Läs en bok som utspelar sig i en annan värld.
      H som i hök av Helen Macdonald
10. Läs en bok vars titel består av fyra ord.
      Simma med de drunknade av Lars Mytting
11. Läs en bok med ett träd på omslaget.
      En egen strand av Aino Trosell
12. Läs en bok med originalspråk på svenska.
      Världens vackraste man av Lena Ackebo
13. Läs en bok som berättas ur minst 
      två karaktärers synvinklar.
      Twinkle, twinkle av Kaori Ekuni
14. Läs en bok som kommer som film 
      under 2016 eller 2017.
      Hustrun av Meg Wolitzer
15. Läs en bok som har en hbtq-huvudperson.
      Den gröna vägen av Anne Enright
16. Läs en bok på annat språk än svenska.
      Det forsømte forår av Hans Scherfig
17. Läs en bok av en afrikansk författare.
      Fiskarmännen av Chigozie Obiomo
18. Läs en tegelsten (=bok på över 500 sidor).
      Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami 
19. Läs en Nobelpristagare.
      Samlade dikter av Nelly Sachs
20. Läs en bok med mat i titeln.
      La cucina av Lily Prior
21. Läs en bok vars titel består av ett ord.
      Tjärdalen av Sara Lidman
22. Läs en bok med en namnlös berättare.
      Spelerskan av Shan Sa
23. Läs en bok som utspelar sig i historisk tid. 
      Tulpanfeber av Deborah Moggach
24. Läs en deckare med kvinnlig huvudperson.
      Störst av allt  av Malin Persson Giolito
25. Läs en bok som utspelar sig (mestadels) 
      under vintern.
      Ett helt liv av Robert Seethaler
26. Läs en debutroman.
      Århundradets kärlekskrig   
      av Ebba Witt -  Brattström
27. Läs en bok som är mestadels (ljung-)lila.
      De polyglotta älskarna av Lina Wolff
28. Läs en bok med en dryck i titeln.
29. Läs en bok som har färre sidor än 300 
      Natt för gott slut av Jenny Erpenbeck.
30. Läs en asiatisk författare.
      Vi av Kim Thúy
31. Läs en bok som publicerades före år 1900.
32. Läs en bok från ett, för dig, nytt förlag.  
      Bokförlaget Norlén&Slottner
      Fågelskrämman av Melker  Garay. 
33. Läs en lyriksamling.  
      Minnet av livet av Elizabeth Bishop
34. Läs en bok med en ensam person på omslaget.  
      Själamakerskan av Michela Murgia
35. Läs en bok av en författare du 
      aldrig har läst tidigare.  
     Vinterfolket av Jennifer McMahon

lördag 16 april 2016

Tjärdalsprovet

Nu har jag läst Tjärdalen av Sara Lidman. Mycket tack vare att den kom i ny läcker pocketutgåva i serien Albert Bonniers klassiker med inspirerande förord av landsmannen Stefan Lindberg. Och - inte minst - så ska den diskuteras i läsecirkeln. Det tog inte lång stund förrän jag var fast i Tjärdalen. Det är ett mäktigt ödesdrama som är obundet av tid och rum. Nu råkar det hela tilldra sig i Norrbottens inland i den lilla byn Ecksträsk. Romanen inleds med en charmerande scen där Agda möter morgonen på förstubron i bara linnet. Hon är glad och nöjd när hon går in för att väcka maken n´Nils. Det är en stor dag för dem. Nils ska tända tjärdalen som han arbetat med i ett helt år. Det är Nils som är huvudperson i en del av boken, men plötsligt är rollen övertagen av byns samvete och allt-i-allo, den rättrådige Petrus. Byborna har sina givna roller allesammans. Men det finns ett par stycken som står utanför kollektivet. Den ene är Jonas, Räven, som är allmänt illa omtyckt och osympatisk. Den andra är Vendla som är lätt förståndshandikappad. Jonas begår ett illdåd men faller på eget grepp. Svårt skadad bärs han hem, men sedan är det slut. Ingen ser till att han får hjälp. Vems är då skulden? Hur långt ska man ta vara på sin broder? Den rättrådige Petrus "råkar" göra fel och alla andra ser bort. Sara Lidmans älskade far står modell för Petrus i all sin mänsklighet. Tjärdalen är också tillägnad Andreas.
I Tjärdalen ställs många moraliska och existentiella frågor. Sara Lidmans språk är ömsom vardagligt ömsom högstämt. De dialektala orden är många liksom de bibliska referenserna. Tjärdalen kom ut 1953 och var Sara Lidmans debut. Århundradets debut, enligt Birgitta Holm. Sara Lidmans magnum epos är Jernbaneeposet i sju delar ifrån 1977 - 1999. Birgitta Holm har skrivit en utmärkt biografi Sara Lidman - i liv och text. 1998. Nina Björk skrev en fin artikel om Sara Lidman vid hennes död 2004. Mitt råd: Läs Tjärdalen!
Kaosutmaning 2016

måndag 7 mars 2016

Enastående!

Det tog lång tid att läsa de 523 sidorna i Bookerprisbelönade Richard Flanagans Den smala vägen mot norr. Men vilken roman! Den bygger på författarens fars berättelse från tiden som slavarbetare i ett japanskt fångläger. Australiensiska, tasmanska och koreanska krigsfångar skickades ut i Burmas djungler för att bygga en järnväg mellan Siam (Thailand) och Burma för den japanske kejsarens räkning. Den s. k. japanska andan skiljde sig markant ifrån de australiensiska fångarnas syn på livet och döden.  Berättare är fältläkaren major Dorrigo Evans. Han försöker så långt det går att underlätta livet för de utsvultna, sjuka fångarna som misshandlas, torteras och dödas i meningslöst våld. I den japanska armén har soldaterna fått stryk ifrån första början och de fortsätter att slå. När de sedan blir dömda som krigsförbrytare och hängs har de fortfarande inte förstått varför. Flanagan har sett, förstått och förklarar. Alla gör på något sätt sitt arbete; alla har de fått det påtvingat uppifrån. Krigsfångarna, läkaren, lägervakterna och de som för befälet. Flanagan nyanserar skildringen som är förfärlig i krigsdelarna, men han gör inte odjur av japanerna. En lägervakt finns som beskrivs som helt omänsklig och får öknamnet Varanen, men han tillhör dem som fått stryk sedan barnsben. Att bli tillfångatagen är en stor nesa och vittnar om feghet. Japanerna vill dö för sin kejsare. Det är ärofullt. Men det är inte kejsaren som blir hängd för krigsförbrytelserna. Den smala vägen mot norr (titeln är lånad av den japanske haikudiktaren Basho)är inte på långa vägar endast en krigsskildring. Den handlar minst lika mycket om kärlek. Då är spelplatsen Australien. Flanagans roman berättar också om det som händer när de överlevande kommer hem; om svårigheterna att finna sig tillrätta i en tillvaro där ingen kan föreställa sig vad de gått igenom. De har också blivit tillrådda att inte prata om det. Här och där finns fina haikudikter av kända poeter insprängda. Vissa delar av romanen är väldigt  poetiska. Språket är vackert; metaforerna träffande och jag önskar att boken varit min så att jag kunde ha strukit under alla underbart filosofiska formuleringar. Blomman utanpå boken tror jag är en kamelia. Översättningen är gjord av Peter Landelius; förlaget Lind&Co. Missa inte den här underbara boken!
Denna värld av dagg
är bara en värld av dagg -
och ändå


En världsomsegling på 366 dagar
Issa       
Kaosutmaning 2016

tisdag 9 februari 2016

Accabadora = Själamakerskan

Efter att ha läst en understreckare i SvD om förbisedda italienska kvinnliga författare lånade jag hem Själamakerskan av Michela Murgia. Den kom på svenska 2012 i översättning av Barbro Andersson på Brombergs förlag. Vet inte riktigt hur denna utmärkta roman totalt har undgått mig? Bokens tillägnan: "Till min mor. Båda två." Det kommer mig att undra om författaren själv varit ett själabarn, dvs. ett barn som lämnats bort på grund av fattigdom till någon som av ett eller annat skäl inte har något barn. Som det var för Maria i romanen. Hennes mor bytte bort henne mot flera potatisar i soppan - modern hade ju bevars tre döttrar till. Bonaria Urrai är sömmerska, men är född rik. Hon gör Maria till sitt själabarn och alla är nöjda med arrangemanget. Tzia Bonaria är en mycket speciell kvinna; klok och erfaren och hon förstår sig bra på lilla sexåriga Maria. Det finns inte direkt några tidsmarkörer, men jag tror att romanen tar sin början strax efter första världskriget. Platsen är ett litet samhälle på Sardinien. Alla känner alla på gott och ont. Barnen i skolan tycker att det är onödigt att lära sig italienska. De använder ju i alla fall bara sardiska. När Maria blir lite äldre märker hon att tzia Bonaria försvinner ut om nätterna ibland. Maria frågar varför men får inget svar.
När hon uppdagar de rätta förhållandena packar hon sin väska och ger sig av till fastlandet. Romanen ställer frågor om liv och död. Vem har rätt att bestämma?
På Sardinien var dödshjälp tillåtet fram till 1960. Jag tyckte mycket om den här kärva romanen. Den omfattar 180 sidor och är skriven på ett klart och kärnfullt språk som väl stämmer överens med innehållet. Synd att det inte finns fler romaner översatta av Michaela Murgia.
Pappas vingar av Milena Angus tilldrar sig också på Sardinien liksom 
Onda stenar av samma författare.  Nobelpristagaren Gracia Deledda är ännu en författare ifrån Sardinien. Hennes mest kända bok är Elias Portolu.


tisdag 2 februari 2016

Halsbrytande

KUPÉ NR 6 är titeln på finländska Rosa Liksoms förra roman som kom ut 2012 och som jag tyckte väldigt mycket om. 2015 kom hennes halsbrytande samling av 31 stycken kortprosa. Kortprosa definieras som en kort novell så detta får bli punkt nr 39 i Lyrans utmaning Läs en novell: Läs en novell av en finländsk författare. I Sånt är livet rör en sig i Finland mellan Helsingfors i söder och Rovaniemi i norr; hela tiden i samhällets utkanter. Jag citerar lite ifrån bokens baksida: "Nyfamiljer och destruktiva relationer; riksdagsengagemang och alkoholism; arbetslöshet, passion, depression, utanförskap och jaktupplevelser vid ryska gränsen. Eller kanske bara bröllopet som är tänkt att slå alla rekord i flärdfull lyx, men där brudgummen saknas." Den här boken stod inte på tur, men jag råkade börja läsa och så var det klippt. Ibland skrattar jag högt, men sätter omedelbart i halsen. Berättelserna är mycket kärva, osmyckade och burleska ofta präglade  av svart humor. Inga karaktärer är särskilt personliga. De berättar utsnitt ur sina liv. Ett tokigt samhälle med köppalats och nöjeshelveten; postorderbrudar och ensamhet gisslas. Stycket nr 13 handlar om en dotter som kommer hem från Pukarest för att fira sin fars 90 - årsdag. Hon tycker att han ska ha en facebooksida, men det vill inte han. Så det blir katten Pekka som får skylta på FB. Inom kort har han 3203 vänner runt om i världen. Herr Google får översätta åt den gamle och Pekka eftersom de endast kan mäenkieli. De har inte tråkigt mera. Fejsbook håller dem sällskap och nittioåringen berättar i Pekkas ställe om sin jakt på feta råttor bakom bakbordet. Det är roligt och sorgligt. Ensamhet och fejkad intimitet. Och så håller det på. Läs!
Rosa Liksom är författare, filmare, konstnär och serietecknare. 
Läs en novell
Kaosutmaning 2016
En världsomsegling på 366 dagar

tisdag 26 januari 2016

Skymningsnoveller

Kaosutmaning 2016
MELKER GARAY föddes i Chile 1966. Numera bor han i Norrköping. Han blev medlem i Sveriges författarförbund 2009, i Svenska PEN 2012 och i Chiles Författarförbund 2014.  Han har blivit mest känd för sina underfundiga noveller där han tar upp religiösa, filosofiska och existentiella frågor. 2015 kom Fågelskrämman. Skymningsnoveller. Den innehåller 20 väldigt korta noveller. Garay vänder på perspektiven och leder läsarens uppmärksamhet tillbaka på sig själv. Novellerna har titlar som Bomben, Spegeln, Ögat, Gristrynet, Papegojan, Mörkret. Garay har också valt ett motto ur Skuggan, en av H C Andersens sagor. Garay tar upp allvarliga frågor och han är kompromisslös.  I novellen Enstöringen möter vi en ensam man som håller sig helt och hållet för sig själv. Han vill inte vara i vägen för någon och han vill så gärna hålla sig väl med sina grannar att han undviker att spola när han går på toaletten om natten. Han står framför spegeln och övar sig på att se oansenlig ut. Helst ville han vara osynlig. Och han vill helst inte att någon ler mot honom. Han är en lycklig människa. Det råder inget tvivel om det. Han lever ju som han vill. Han har haft ett intresse och det var att spela violin. Morbrodern tyckte att han hade talang, men det är klart att han inte hade. Hur skulle det ha blivit om han spelat violin i sin lägenhet? Vad skulle grannarna ha sagt? Modern har lärt honom att ju mindre han tänker desto mindre oreda blir det i huvudet. Hon är nog lite arg på honom, tror han. Och han vet varför. Och en gång hade hon skrivit med rött läppstift på spegeln: "Din jävla enstöring". - I all sin korta enkelhet är detta en kuslig novell om en själsligt stympad och vanställd människa, som egentligen tycker att det vore bättre att han inte fanns till. Garays noveller växer också efter avslutad läsning.
Läs en novell

33. Läs en novell vars titel slutar på - n i Ugglan & Bokens novellutmaning

tisdag 12 januari 2016

Twinkle, twinkle

Författaren Kaori Ekuni föddes 1964 i Setagaya, en välbärgad innerstadskommun i Tokyo. Hennes far var haikudiktare och essäist. Kaori Ekuni har skrivit många romaner som översatts till ett flertal språk och i Japan kallas hon "the female Murakami". Det verkar som om Twinkle twinkle är den ena av hennes titlar som finns på svenska, konstigt nog. Den är översatt (från engelska) av Cecilia Berglund, Bazar förlag, 2006.
Vid ett första påseende verkar boken nog så enkel. Lättläst är den också. Men när en börjar tänka efter så rör det sig om djupa mänskliga känslor och relationer. Och om kärlek, olika slag av kärlek. När vi först möter det unga paret Shoko och Matsuki har de varit gifta i tio dagar. De delar en liten lägenhet med den lila mannen på en akvarellmålning av Cezanne och en jättepalmlilja som de fått av Mutsukis vän och älskare, Kon, i bröllopsgåva. Shoko sjunger för den lila mannen och är noga med att jättepalmliljan får socker i sitt te. Mutsuki är läkare och homosexuell. Shoko är översättare. Hennes arbete i hushållet sträcker sig inte mycket längre än att hon stryker sängen åt maken för att lakanen inte ska vara för kalla när han lägger sig. Shoko är psykiskt labil och dricker för mycket. De har gift sig med varandra för att slippa föräldrarnas tjat om äktenskap. Istället vidtar nu respektive föräldrars tjat om barn. Eftersom äktenskapet är s. k. vitt blir det ju inget av med den saken. Mutsuki är lika omutligt ärlig som Shiko är beredd att vara oärlig för husfridens skull. Generationerna kolliderar med varandra och  traditionerna med det moderna. Mutsuki förvånar sig över vänskapen mellan hustrun och Kon. Shoko blir osams med sin bästa väninna för att hon försöker sammanföra Shoko med dennas tidigare pojkvän. På Mutsukis uppdrag. Alla vill varandra väl, men det tar sig lite egendomliga former och uppfattas inte alls som det var tänkt. Shoko och Mutsuki berättar vartannat kapitel. Av staden Tokyo märks inte så mycket. Twinkle twinkle slutar med att Mutsuki och Shoko firar att de varit gifta i ett år och Shoko har en överraskning som heter duga åt sin man... Omslagsbilden är genial.
Kaosutmaning 2016

torsdag 7 januari 2016

Det berömda Ögat



Elizabeth Bishop, född 1911 i  Massachussetts, död 1979, var en amerikansk poet och författare. Hon introduceras nu på svenska av ellerströms förlag med diktsamlingen Minnet av livet. Översättningen är gjord av Lars - Håkan Svensson, som också skrivit efterordet. EB hade en dramatisk barndom efter faderns död när hon var åtta månader. Modern flyttade tillbaka till föräldrarna med den lilla dottern. Farföräldrarna kidnappade sin sondotter för att ge henne en ståndsmässig uppfostran. Men det blev inget lyckat arrangemang. Flickan blev sjuk och fick slutligen flytta till en moster som lärde henne älska poesi. Under sina studier vid Vassar College kom hon att tillhöra kretsen kring Mary McCarthy, som skrev den mycket omtalade nyckelromanen Gruppen (1963). Hon blev god vän med poeten Robert Lowell och det var han som beskrev henne som det berömda Ögat på grund av hennes mikroskopiska iakttagelseförmåga. Hon är en platsens poet och hennes dikter är "koncentrerade på uppgiften att beskriva omvärlden och ge den innebörd", som Seamus Heanney uttryckte det. Denna omvärldsbeskrivning övergår ofta i uttryck för personliga upplevelser och känslor. Elizabeth Bishop fick Pulitzerpriset 1956 och NEUSTADTPRISET 1976.

One Art

The art of losing isn't hard to master;
so many things seem filled with the intent
to be lost that their loss is no disaster,

Lose something every day. Accept the fluster
of lost door keys, the hour badly spent.
The art of losing isn't hard to master.

Then practice losing farther, losing faster:
places, and names, and where it was you meant
to travel. None of these will bring disaster.

I lost my mother's watch. And look! my last, or
next-to-last, of three loved houses went.
The art of losing isn't hard to master.

I lost two cities, lovely ones. And, vaster,
some realms I owned, two rivers, a continent.
I miss them, but it wasn't a disaster.

- Even losing you (the joking voice, a gesture
I love) I shan't have lied. It's evident
the art of losing's not too hard to master
though it may look like (Write it!) like disaster. 


onsdag 6 januari 2016

Kaosutmaning 2016




Kaosutmaning 2016

C. R. M. Nilsson har knåpat ihop en ny Kaosutmaning, och eftersom hon har haft ett utkast liggande i över ett års tid tänkte hon att stafettpinnen kanske kunde gå över henne i år. Och så hoppas hon att några stycken  vill hänga på.
Kaosutmaningen är ursprungligen en tysk utmaning, som under 2013 översattes av How hollow heart and full. Därefter har både Pocketlover och Sagan om sagorna hållit i svenska versioner av den. Utmaningen går ut på att pricka av minst 20 av de 35 punkter som finns under året, från den 1 januari till den 31 december. Varje bok får bara förekomma en gång på listan.

1. Läs en bok som publicerats 2016.
2. Läs första delen i en serie/trilogi.
3. Läs en novellsamling.
4. Läs en bok som är mestadels blå.
5. Läs en bok med annat originalspråk än svenska eller engelska.
6. Läs sista delen i en serie/trilogi.
7. Läs en bok publicerad år 2005.
8. Läs en lånad bok.
9. Läs en bok som utspelar sig i en annan värld.
10. Läs en bok vars titel består av fyra ord.
11. Läs en bok med ett träd på omslaget.
12. Läs en bok med originalspråk på svenska.
13. Läs en bok som berättas ur minst två karaktärers synvinklar.
14. Läs en bok som kommer som film under 2016 eller 2017.
15. Läs en bok som har en hbtq-huvudperson.
16. Läs en bok på annat språk än svenska.
17. Läs en bok av en afrikansk författare.
18. Läs en tegelsten (=bok på över 500 sidor).
19. Läs en Nobelpristagare.
20. Läs en bok med mat i titeln.
21. Läs en bok vars titel består av ett ord.
22. Läs en bok med en namnlös berättare.
23. Läs en bok som utspelar sig i historisk tid.
24. Läs en deckare med kvinnlig huvudperson.
25. Läs en bok som utspelar sig under vintern.
26. Läs en debutroman.
27. Läs en bok som är mestadels lila.
28. Läs en bok med en dryck i titeln.
29. Läs en bok som har färre sidor än 300.
30. Läs en asiatisk författare.
31. Läs en bok som publicerades före år 1900.
32. Läs en bok från ett, för dig, nytt förlag.
33. Läs en lyriksamling.
34. Läs en bok med en ensam person på omslaget.
35. Läs en bok av en författare du aldrig har läst tidigare.

Kul att det blir en kaosutmaning i år också! Tack C. R. M. Nilsson!