måndag 29 april 2013

Aki och Yasuaki

Akis och Yasukis vägar skildes åt för tio år sedan. Aki är omgift och har en funktionsstörd son.
Yasukis liv blev en  nedåtgående spiral
En rad tillfälligheter gör att de plötsligt stöter samman i en liten bergsby dit Aki tagit sonen för att ge honom tillfälle att se på stjärnorna. Men Aki och Yasuki växlar inte många ord.
En tid därefter skriver Aki ett långt brev till Yasuki och så småningom är brevväxlingen igång.
Det blir långa brev med långa mellanrum. De minns, skriver om tankar och känslor de aldrig delat tidigare, de sörjer, de talar om den s. k. incidenten som blev anledningen till skilsmässan.
Akis liv stannade upp efter separationen. Hon levde sitt liv i sitt rum och låtsades läsa. Hon överlät hushållet åt tjänsteflickan och gick endast ut för att ta en kopp kaffe på ett ställe där det spelades musik av Mozart hela dagarna. Nu ingriper Akis far. Igen. Och ser till att Aki gifter om sig.
Akis och Yasukis brevskrivande fungerar som  terapi för båda. Yasuki är den som har mest att vinna.
Akis far ser också tillbaka och förebrår sig ett och annat vad det gäller dotterns liv.
Kinshu. Autumn Brocade , av Teru Miyamoto, en av Japans främsta författare, handlar om relationer; om liv och död, om vardagsliv,  musik, ensamhet och smärta.
Kinshu kom ut redan 1982 men översattes inte till engelska förrän 2005
Det är så vackert, vemodigt och underbart skrivet att jag bara längtar efter att nästa roman ska översättas till engelska. Miyamoto, född 1947 i Kobe, har också skrivit noveller och essäer.
Tack Ingrid för tipset!



lördag 27 april 2013

Bland samurajer och ninjor

På 1500-talet skakades Japan av såväl inbördes stridigheter som jordbävningar.
Maktlystna länsherrar tävlade om herraväldet. En utav dem gick så långt att han tog Himlens son, kejsaren, som gisslan och byggde till och med en borg på det heliga Fuji, vilket var något oerhört.
Den unge samurajen Hideo och hans vackra hustru Hiromi  är huvudpersonerna i boken Borgen på Fuji av Kenneth Sörling
Deras förhållande är mycket speciellt på mer än ett sätt. 
Av sin länsherre får Hideo ett nära nog omöjligt uppdrag. Han måste frita kejsaren. Men Hideo kan inte vägra. Total lojalitet utmärker en samuraj som allra helst bör dö i strid. Om detta inte är möjligt återstår seppuku, eller talspråkligt, harakiri, för att rädda äran. Samurajens hederskodex föreskrivs i Bushido, krigarens väg, men oftast är det en levande muntlig tradition som förmedlas mellan läromästare och elev.
Heido fick lära sig allt en samuraj behövde kunna och veta av sin gamle fäktmästare och vän Kazumi. Han blev också en mycket duglig samuraj med samurajens stoicism och övriga dygder
Ninjorna i boken beskrivs som snabba, starka och rävaktiga. De har inga skrupler och tillgriper ofta ojusta tricks. Kvinnliga ninjor gör sig bra som spioner. En ninja är inte helt lätt att identifiera, vilket ju gör dem extra farliga.

1993 vann Kenneth Sörling, 1968 - ,  Förlags AB Wikens stora tävling om bästa svenska spänningsroman med Borgen på Fuji.
Jag tycker att Borgen på Fuji är en riktig äventyrsroman med mycken spänning, kärlek och inte så lite kunskaper om japansk kultur.
Jag läste den gärna.

fredag 26 april 2013

Loppisfynd

Oemotståndligt! Bildkalender för bokälskare. Bokförlaget Eva Bonnier AB 1990.
Omslagsbilden är en illustration till Dickens En julsaga gjord av 
Roberto Innocenti.
Harriet Alfons och Margot Henrikson.
Mer än tusen författare från Cicero till Klas Östergren har här placerats in på sina respektive födelsedagar.
Varje dag har fått ett guldkorn av någon utav dem.
Varje ny månad får sin dikt.
April fick den här.

Intet är som väntanstider,
vårflodsveckor, knoppningstider
ingen maj en dager sprider
som den klarnande april.
Kom på stigens sista halka,
skogen ger sin dävna svalka
och sitt djupa sus därtill.

Erik Axel Karlfeldt

torsdag 25 april 2013

Charmerande bekantskaper

Alldeles nyligen stiftade jag bekantskap med den charmerande, levnadsglada Mamma Mu och hennes ständige följeslagare i vått och torrt (bokstavligen) , Kråkan. De kompletterar varandra alldeles utmärkt.  Mamma Mu är ganska tanklös och rent av orealistisk medan Kråkan är den som inser konsekvenserna. Inte för att Mamma Mu lyssnar, men i alla fall.
Mamma Mu åker rutschkana (Kråkan avstår), båda åker bobb, de firar jul, fiskar, cyklar, dyker, gungar, går till stan, och så vidare.
Jujja Wieslander har skrivit texten. Sven Nordqvist har gjort de fina bilderna; omsorgsfullt och med många roliga detaljer. Djurens kroppsspråk är fantastiskt fångat.Kråkans kalla, mörka näste är rena orgien av ihoprafsade saker.
Ryck mig i fjädern, är Kråkans favorituttryck. Kråkan är min favorit. 
Stora boken om Mamma Mu och Kråkan innehåller flera av berättelserna om Mamma Mu och Kråkan och också en CD med sångerna i boken. Jujja Wieslander sjunger och Backa Hans Eriksson och Malou Meilink står för musiken.


onsdag 24 april 2013

Med Mo Hayder i Tokyo

Tokyo är den kritikerrosade, engelska kriminalförfattaren Mo Hayders tredje roman. Mo Hayder föddes i Essex och bor numera i Somerset med make och barn. Hon har haft en hel del ovanliga sysselsättningar. Bland annat har hon varit nattklubbsvärdinna i Tokyo. Det är också där kriminalromanen Tokyo tilldrar sig,
Romanen äger rum på två tidsplan. 1937, vilket var året för den japanska massakern i Nanking. då 300 000 kineser dödades.
Den unga förvirrade studentskan Grey Hutchins har stött på en uppgift om en film som ska ha tagits vid ett tillfälle då japanska soldater angriper en ung gravid kinesisk kvinna. Grey reser till Tokyo för att intervjua en viss professor som ska ha visat filmen vid något tillfälle.
Hon får arbete på en nattklubb och lär känna husets  övriga innevånare; två ryska systrar och en mystisk man vid namn Jason. Så småningom får hon kontakt med professor Shi Chimong, som är allt annat än samarbetsvillig. Men Grey tänker inte ge sig. 
Berättelserna från 1937 och 1990 varvas. Det är oerhört spännande och mycket kusligt. Tokyo framställs initierat. Författaren har också lagt ner åtskilligt arbete på research.
Mo Hayder är en ny bekantskap som jag ser fram emot att få läsa mera av.
Mo Hayder Website

tisdag 23 april 2013

Tematrio - Världsbokdagen

LYRAN ger oss i uppgift på världsbokdagen att berätta om tre böcker från andra delar av världen som lär oss något om andra kulturer

Jag börjar med Den goda jorden (1932)av den amerikanska författarinnan Pearl Buck.
Den goda jorden är en folklivsskildring från Kina om Wang Lung och hans tre hustrur , de två sönerna och den efterblivna dottern. Familjehistorien börjar i fattigdom men genom en rad händelser och inte så lite tur får de möjlighet att komma sig upp i världen. Pearl Buck fick Nobelpriset i litteratur 1938 med motiveringen:
"for her rich and truly epic descriptions of peasant life in 
China and for her biographical master pieces".


En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie berättar om tvillingsystrarna Oleanna och Kainene, så olika som två systrar någonsin kan vara, och deras liv i inbördeskrigets Nigeria. De är tämligen välbeställda, men kriget förändrar deras liv totalt på alla plan. Den här boken har mycket att lära ut om Nigerias historia och hur folket lever i krigets skugga. 
En halv gul sol kom ut 2006.


Grymma april av Ismail Kadaré tiildrar sig i Albanien i början av 1900-talet. Kanun är det som styr bybefolkningen i den lilla bergsbyn. Den unge Gjorg Berisha tyngs av kravet på att han måste ta ut blodshämnd för sin bror, det fyrtiofjärde offret i en vendetta som pågått i sjuttio år.
Händelserna speglas i ett nygift par som är på besök, intresserade av bergsbornas kultur.
Det råder en ödesmättad stämning i hela romanen; språket är kärvt och avskalat. Grymma april gör ett outplånligt intryck.

måndag 22 april 2013

Bokbloggsjerka 19 - 22 april


I Annikas
ställs frågan hur viktiga boktitlar är. Det är en bra fråga.
Omslagen är viktiga, det vet vi.
Många tycker att baksidorna är viktiga. Själv läser jag sällan baksidestexterna eftersom jag tycker att de ofta är missvisande.
Jag har funderat på detta med boktitlar och kommit fram till att jag tycker att de är viktiga - mycket viktiga. Ett tilltalande omslag och en bra titel lockar till läsning.
I de flesta fall tycker jag om kortare titlar. Långa titlar blir gärna klumpiga och mindre lockande. Men det beror på.