måndag 2 april 2018

Vänner emellan

I den Kibbutz Yekhat i den nybildade staten Israel bor Nahum Aserov, hans 17 - åriga dotter Edna som går på kibbutzens skola och  hennes karismatiske lärare David Dagan. Fadern och Dagan är vänner sedan länge trots att de är så olika och nästan alltid tycker olika i frågor rörande kibbutzens skötsel. Nahum och Edna är stillsamma, tystlåtna människor medan David är den ledande chefsideologen i kibbutzen och han älskar Marx. Edna och Nahum har ett gott förhållande, men de talar aldrig om känslor och kroppskontakt förekommer inte. Nu har Edna ställt till skandal genom att flytta ihop med kvinnokarlen David, som är i hennes egen fars ålder och därtill hennes lärare. Nahum vet inte vad han ska ta sig till, men beslutar sig för att gå och tala med paret. David tycker inte att det är mycket att orda om. Kärleken är som en infektion som får läka ut. Här är de båda männen egentligen överens. Nahum tycker att kärleken är ett hinder i livet och att när den kommer får en ducka. Naturligtvis kommer inte Nahum någonstans med sin dotter och han får traska hem i regnet med oförrättat ärende. Dessutom har man bestämt att i kibbutzen är kärleken fri. Amos Oz har egna erfarenheter av livet i kibbutz. Novellen andas framtidstro och optimism; staten Israel är ung. Ungdomarna blandar studier och arbete med sällskapsliv. Oz skildring av de båda männen är gjord med psykologisk trovärdighet. Och det är alldeles uppenbart att viktigare och framför allt varaktigare än kärleken är vänskapen. Jag gillar värmen och mänskligheten i författarens sätt att skildra människorna och livet i kibbutzen. Vänner emellan är titeln på novellsamlingen och detta är titelnovellen. Den passar in på nr 31 i Ugglan&Bokens utmaning Läs en novell III: Läs en novell där någon flyttar.

söndag 1 april 2018

En smakebit på søndag

Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger handhar läsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås!
Albert Bonniers förlag
"Cora Seabornes sorg var den märkligaste han någonsin hade sett - fast å andra sidan hade han redan under sitt första besök i huset på Foulis Street förstått att allt inte stod rätt till. De höga rummen hade genomsyrats av en atmosfär av inrotad olust som inte tycktes ha mycket med sjukdom att göra. Patienten var då fortfarande vid förhållandevis god hälsa även om han gärna bar en kravatt som även tjänade som bandage. Kravatten var alltid av siden, alltid ljus och oftast en aning fläckad: för en så nogräknad  man var det omöjligt att tro att det var oavsiktligt, och Luke misstänkte att han försökte få sina besökare att känna sig illa till mods. Seaborne  hade lyckats ge intryck av att vara lång genom att vara extremt smal och talade så lågmält att man var tvungen att komma nära för att höra honom. Han väste när han talade, var artig och förekommande och hade blåtonade naglar. Han hade lugnt tagit emot sin diagnos och avböjt erbjudandet om operation."  Från sidan 17 i Ormen i Essex
av Sarah Perry. Fler smakebitar HÄR

lördag 31 mars 2018

Rosor

CKM förlag
Håkan Kjellin berättar i förordet att upprinnelsen till den här boken var ett föredrag som han höll för Stockholmsrosen, en lokalförening till Svenska rosensällskapet. Sedan arbetade han vidare på föredraget och lade ut det på nätet varpå hans bror, Clas Kjellin tyckte att det här borde ju bli en bok.
Och tillkom Rosens knopp är näktergalens hjärta. Kulturhistoriska strövtåg i rosens värld. Författaren håller sig rent geografisk inom Europa och Persien. Titeln kommer från en ej namngiven persisk poet. CKM förlag 2017. Omslagsbild: The Soul of the Rose av John William Waterhouse. Rosen finns sedan antiken och medeltiden med i både litteraturen och målarkonsten. Den används inom många områden som medicin, skönhetsindustri, som utsmyckning och symbol för kärleken, jungfru Maria, det förgängliga,  det pånyttfödda livet och i sagor och myter. Alla böcker om rosor är intressanta. Ingen kan täcka allt. Ett fint komplement till Rosens knopp är
näktergalens hjärta är Rosen. Kärlek, konst, doft och botanik av Christina Högrdh Ihr och Lars - Åke Gustavsson.
Norstedts

fredag 30 mars 2018

Izolda Regensbergs kärlek

Ersatz
Hanna Kralls berättelse från gettot i Warzawa, Hjärterkung (2017), bygger på en verklig historia om Izolda Regensburg och hennes stora kärlek Szajek. Hon trotsar den tyska ockupationsmakten och visar stor skicklighet som överlevare i sitt outtröttliga sökande efter den älskade. Trots sin blonda uppenbarelse har han fängslats och förts till Auschwitz och när hennes matpaket får stämpeln "neue Adresse abwarten" förstår hon att han förts någon annanstans, men vart? Hon fortsätter sitt sökande och konstaterar att ""allt i livet flätas samman på ett gåtfullt sätt".  Hanna Krall är polsk författare och journalist. Hela hennes familj och släkt utplånades i Maidanek. Hon skriver för att ge namn åt namnlösa offer som till exempel begravts i massgravar. Izolda Regensberg var inte nöjd med boken för att den inte var tillräckligt romantisk. I stället är den sakligt full av fakta samtidigt som Hanna Krall är sparsam med orden. Det fanns också planer på en filmatisering med Elizabeth Taylor i huvudrollen. Hon skildrar relationerna mellan tyskar, polacker och judar på ett övertygande sätt. Iza byter namn till Maria, hon färgar håret askblont och byter religion för att vara så lite judisk som möjligt. Det är inte alldeles självklart vilka hon kan lita på. Sakligt och osentimentalt berättar hon om svek från såväl polacker och judar som tyskar. Det fanns också goda människor i alla läger. Hanna Krall berättar en otrolig historia om en målmedveten kvinna som drevs av stor kärlek och inte hade en tanke på att misslyckas. Hon är djärv och snabb i tanken och besitter en användbar förmåga att övertyga och övertala. Hon står ut med groteska förhållanden i läger och fängelser; hon blir torterad och utsatt för övergrepp. Hjärterkung är mycket stark läsning. Översättning: Julian Birbrajer
Polska är språket i Ugglan&Bokens läsutmaning Månadens språk.

torsdag 29 mars 2018

Olikhetsutmaningen: gult och grönt

enligt O: Det är inget motsatspar den här veckan och det är det ju inte alltid i olikhetsutmaningen. Jag tänkte först köra hönan eller ägget, men det skulle troligen blivit helt omöjligt, så veckans ordpar blir istället gult (som är påskens färg) och grönt (för våren). 
I wandered lonely as a cloud

I wandered lonely as a cloud
That floats on high o'er vales and hills,
When all at once I saw a crowd,
A host, of golden daffodils;
Beside the lake, beneath the trees,
Fluttering and dancing in the breeze.

Continuous as the stars that shine
And twinkle on the milky way,
They stretched in never-ending line
Along the margin of a bay:
Ten thousand saw I at a glance,
Tossing their heads in sprightly dance.
---
William Wordsworth 


Jag är en grön bänk i Paris : dikter 1965-1991
Omslagsbild
I samband med Kerstin Thorvalls 80 - årsdag kom det ut en samlingsvolym med ett urval av hennes dikter.  Huvudredaktör är ingen mindre än Göran Greider. Lite oväntat. Men kul.
 
En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie
En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie berättar om tvillingsystrarna Oleanna och Kainene, så olika som två systrar någonsin kan vara, och deras liv i inbördeskrigets Nigeria.  
 
I grönan skog : en lantlig målning i holländskt manér av Thomas Hardy. Den första av Thomas Hardys Wessex - romaner. Den är också filmad.

onsdag 28 mars 2018

Tematrio - Påskekrim

Lyran: Vilka är dina tre favoritdeckare? Presentera bok, författare eller romanfigur.
1. Louise Penny, Den grymmaste månaden tilldrar sig under påsken i den lilla gudsförgätna kanadensiska byn Three Pines om vilken det sägs att den som väl hade hittat byn skulle aldrig glömma den. Men för att hitta den måste man först fara vilse. Huvudpersonen i alla Louise Pennys romaner, kommissarie Armand Gamache, är rutinerad och vet mycket om den mänskliga naturen. Han är kontrollerad och vänlig och får alla att känna sig sedda. Om han talar med någon har de hela hans uppmärksamhet. Alla beundrar och ser upp till Gamache. Jag med.
2. Författaren Elizabeth Hand beskriver sin protagonist Cass Neary så här: Amoral speedfreak crankhead kleptomaniac murderous rage - filled alcoholic bisexual heavily tattooed American female photographer. Det stämmer. En möter Cass Neary under 70 - talet i New York där hon skaffat sig en kort berömmelse i punkvärlden genom en fotobok. Generation Loss, Se mörkret (det är alltid som mörkast innan det blir helt svart) och Skarpt ljus är de tre romanerna om Cass Neary som hittills kommit på svenska. Förlaget är constant reader och översättare Linda Skugge.
3. Kati Hiekkapeltos protagonist är den unga kriminalpolisen och brottsutredaren Anna Fekete. Kolibri är första romanen om henne. Anna är invandrare i Finland. Hon är ungrare och kommer från forna Jugoslavien. I Finland har hon också brodern Asko som befinner sig på glid. Anna är nyutbildad och får som sin partner den alkoholiserade, invandrarfientlige Esko. Andra boken om Anna Fekete, De försvarslösa, är på väg.

Liten bok om döden

Ersatz
Den polske författaren Andrzej Stasiuk har skrivit Liten bok om döden. Den handlar om farmor som redan innan stod i nära kontakt med andra sidan så skillnaden blev inte så stor. "Snart kommer de sista farmödrarna som har sett andevärlden med egna ögon att vara döda". En vän försvann i dimmorna efter en hjärnblödning för att slutligen dö på ett vårdhem efter en hjärtattack. Sjukhusmiljön beskrivs målande. Stasiuk refererar alltid dofter och lukter. En älskad hund dör, "en hundra procent renrasig byracka". Hörseln försvann först, sedan synen och sist luktsinnet. Stasiuk reflekterar över döden och människors inställning till den och skillnaderna mellan döden i staden och på landet. Farmor och en granne fick dö hemma i känd miljö. Vanligare är att människor dör på institution omgivna av okända. Under en resa med  barndomsvännen Aleksander - bokens längsta berättelse - visar det sig att denne är döende. Berättelsen om honom handlar om de samhällen de reser igenom, barndomen, uppväxten, de fabriksarbetande fäderna, teknik och musik. Ingen gång nämns döden eller att dö. "Jag saknar honom. Egentligen inte för att han är död. Sådant kan man vänja sig vid." Värre är det att det inte finns en plats där Alexander ligger en och en halv meter under jorden och att han stannar där. Enligt Aleksanders vilja ströddes hans aska i bergen. Stasiuks bok är en till omfånget liten samling berättelser men stor innehållsmässigt. En tror sig ha läst något mera omfångsrikt. Och mycket kan en fundera över; samhället, livets gång och döden. Kanske ska en ha sin lilla urngravplats ändå? Eller inte? Ersatz förlag 2016. I översättning av Tomas Håkansson.
Månadens språk










Äntligen ett inlägg i Ugglan & Bokens läsutmaning Månadens språk som i mars är polska.