onsdag 1 maj 2024
Din tid kommer
torsdag 28 december 2023
Morgon och kväll
Morgon och kväll av årets nobelpristagare i litteratur Jon Fosse kom ut på svenska första gången 2002. Romanen handlar om två dagar i en människas liv. Den första dagen är den kortaste delen i boken. Den handlar om Johannes födelse. Fadern Olai för ordet. Hustrun Marta ligger i barnsäng. Storasyster Magda har rotts till en farbror. Olai vet inte till sig av lycka men han är också orolig. Tänk, om det händer mor och barn något! Olai har redan döpt barnet till Johannes efter farfar. Och fiskare ska han bli. Gamla jordmor Anna är en trygghet för alla inblandade. Olai sitter vid köksbordet med huvudet i händerna och filosoferar över livet och döden: över Gud - som är en visshet som inte kan uttryckas - en lägre gud och satan själv. Livet pågår mellan ett intet och nästa intet. Men Guds ande i alltsammans gör något till mer än ett intet. Dagen, som ska bli Johannes sista, vaknar han och känner sig lätt i kroppen. Allt är gyllene. Allt är som förr och allt är annorlunda. Han är lite valen i handen och en del av ansiktet. Ena armen går inte att lyfta. Men kaffet och cigaretterna smakar gott och han bestämmer sig för en roddtur i viken och kanske till och med ut på havet. På stranden ser han vännen Peter som blivit förfärligt bräcklig och långhårig. Och han tycks inte höra när Johannes ropar. Johannes kastar en liten sten på honom för att påkalla uppmärksamhet och den går rakt igenom Peter. Jag måste klippa honom, tänker Johannes. De två vännerna har sparat mycket pengar på att klippa varandra. Peter tycker att Johannes blivit gammal. De ger sig iväg och vittjar Peters krabbnät. Krabborna är många och fullmatade och de ror till staden för att sälja, men kunderna uteblir. Efter några timmar vill Johannes hem till Erna och Peter ror hem honom. När Johannes stigit i land och ser efter Peter försvinner både han och båten. Erna är Johannes döda hustru, som han saknar så mycket. Men hon är fasligt kall om handen. Johannes börjar tycka att allt är konstigt. Han får ingen ordning på sina tankar. Det är ingen ordning på någonting. Yngsta dottern, Signe, tänker om fadern att han är en god och snäll kuf, som slitit för de sina. Nu har grannen larmat. Ljuset är inte tänt hos Johannes och han har inte synts till. Johannes tycker att den bästa trösten är att få vara ensam. Och ensam fick han ju vara. Berättelsen är full av upprepningar och omtag. De döda och de levande korsar varandras spår. Minnen och nutid flyter ihop. Havet har stor betydelse och ibland känns texten som vågor. Långsamheten är vilsam. Maria Hedborg läser utmärkt. Urban Andersson har översatt. Morgon och kväll finns att lyssna på på SR Radioföljetongen. Jag tycker mycket om den och kan verkligen rekommendera.
Titel: Morgon och kväll
Författare: Jon Fosse
Översättare: Urban Andersson
Förlag: Albert Bonniers förlag
Tryckår: 2023
Antal sidor: 105
torsdag 2 november 2023
I sällskap med döden
I sällskap med döden är Ingvar Carlssons pandemibok. Han var 86 år när pandemin bröt ut 2019 och kände sig hotad; äldre man med hjärtmedicin. Men han beslöt sig för att i stället för att oroa sig skriva en bok om vad döden haft för betydelse i hans liv. Han berättar om tragiska händelser i faderns liv; den stora chocken när fadern dog av en hjärtattack när IC var tolv år gammal. Därefter får mamma Ida ta hand om hemmet och de tre barnen på sin låga lön som textilarbetare i Borås. Och det var inte tu tal om annat än att barnen skulle få utbildning. IC berättar om vännen och arbetskamraten Olof Palmes död; vännen Rajiv Ghandis död i en självmordsattack. Däremellan hinner han berätta om partipolitik, Ebbe Carlsson - affären, samarbete med Olof Johansson och Bengt Westerberg;om hur han efterträder sig själv som statsminister - en post som han för övrigt aldrig velat ha - ; om konsten att leva under bevakning; vänskapen med Willy Brandt; Estoniakatastrofen, överfallet på en kurdisk grupp som IC skulle ha ätit middag tillsammans med på en restaurang i Berlin. 1995 avgår IC som partiledare men upptäcker snart att hoten och otryggheten inte försvinner för att han lämnat det offentliga och politiska livet. Samma år mördas Israels premiärminister och IC:s partivän Yitzak Rabin under ett offentligt anförande när han argumenterar för att fredsprocessen med den arabiska sidan måste fortsätta. 1997 undkommer hustrun Ingrid och IC en mordbrand. Kvinnorna fick stå tillbaka mycket under Tage Erlanders tid som statsminister. Något lättare blev det under Olof Palme - tiden. Så småningom möter IC en klart lysande stjärna i 20 - årsåldern på ett SSU - läger där han lovat tala. Det är Anna Lindh som hållit ett uppmärksammat tal vid Palmes begravning. En människa kan mördas men inte idéer påpekade hon. Bristen på livvakter kostade senare AL livet under en shoppingrunda på NK. 2012 under en resa på Göta kanal kommer IC på sin socialt begåvade fru Ingrid med att berätta samma saker gång på gång och vara okoncentrerad. Minnesstörningarna smyger sig på. Förändringarna går långsamt och det dröjer fyra år innan en läkare konsulteras. Det var på 1950 - talet i Borås som Ingrid Melander meddelade IC att hon bestämt sig. De hörde ihop; Ingrid, grosshandlardottern och arbetargrabben och socialdemokraten IC. Med facit i hand inser IC att han borde haft större förståelse för sin hustrus situation. Hon skötte allt i hemmet och var en tillgång i IC:s arbete. Kritiken mot hennes sätt att klä sig tog henne ganska hårt, förstod maken först i efterhand. Kapitlet om hustrun var det svåraste att skriva, säger IC. Men han hoppas att han kan vara till hjälp för någon annan. IC varnar för det politiska tillståndet i Sverige och världen. Vi måste värna om demokratin. Och klimatet. Det gäller människans överlevnad. Jag tyckte riktigt mycket om den här lilla röda boken med en svart ros på omslaget. En snabb lektion i nutidshistoria. Personliga reflektioner. Fram träder människan bakom politikern Ingvar Carlsson.
Titel: I sällskap med döden
Författare; Ingvar Carlsson
Förlag: Albert Bonniers förlag
Tryckår: 2023
Antal sidor: 213
torsdag 19 oktober 2023
Mjölkat
Mjölkat av Sanna Samuelsson liknar inget annat jag läst. (Mjölkat tycks vara detsamma som mjölkningen.) Författaren Sanne Samuelsson är född 1987 och är kritiker på GP. Mjölkat är hennes första roman. Den beskriver slutet av en epok i Sveriges historia; ett sorgligt farväl till bondesamhället. Ellen, huvudkaraktär i romanen, bor och arbetar i staden. Nu ska hon ha semester och får liv i sin lilla lila Alfa Romei som hon köpt på Blocket och far iväg till den gård där hon växt upp. Hon minns hur hon försökte vara osynlig på bussen till skolan och för allt i världen inte lukta ladugård. Villabarnen hittar mycket att reta bondbarnen för. Ellens föräldrar har nu sålt gården till Jonas och Jenny som endast använder sig av boningshuset under semestertid. Ellen tycker sig ha en viss rätt till huset och flyttar in i sitt gamla rum. Hon minns föräldrarnas slit med gården. Hon minns korna framför allt och kalvarna; hur de luktade och lät. Modern kunde mjölka för hand och hon hanterade även de moderna mjölkmaskinerna. Hon minns den gradvisa nedmonteringen av lantbruket och hur korna såldes till underpris eftersom fadern inte kunde förmå sig till att skicka dem till slakt. En gård som inte producerar något är en kyrkogård. En gård utan djur är ett museum. Nutid varvas med dåtid. Barndomskamraten Max förekommer både då och nu. Han har aldrig försökt smälta in eller låtsats vara någon annan än den han är. Nu vaktar han huset åt Jenny och Jonas. Ellen lever på egendomliga konserver och barnmatsburkar hon hittar i huset. Ellen funderar också över sin kärlekshistoria med Diana och varför den inte höll. Det förefaller som om Ellen har svårt för riktig närhet. Ellen badar i sjön; plockar blommor i vägkanterna; ser den oanvända röda silon utanför ladugården och minns hur hon målade den röd en sommar; reflekterar över Linné, den giftiga mjöldrygan och hon minns hur fadern plöjde och modern behandlar den mjöliga degen på bakbordet. Sanna Samuelsson skriver fram en verklighet som inte finns längre. Hon gör det så bra att en - åtminstone någon som jag som är född på landet - känner dofter, lukter, smaker; hör ljud och ser mörka plogfåror och hur plöjaren sitter halvt bakvänd i traktorn för att se att fårorna blir raka. Så mycket att känna igen. Jag tyckte mycket om boken även om jag tycker att ett och annat kunde diskuteras.
Författare: Sanna Samuelsson
Titel: Mjölkat
Förlag: Albert Bonniers förlag
Tryckår: 2023
Antal sidor: 143
torsdag 6 juli 2023
Hett i hyllan v. 27 2023
måndag 15 maj 2023
Ovanjorden
Titel: Ovanjorden
Författare: Mikael Berglund
Förlag: Albert Bonniers förlag
Tryckår: 2022
Antal sidor: 210
måndag 8 maj 2023
Kring Guermantes
Omslagsbilden föreställer en detalj av en målning av Georges Clairins föreställande Sarah Bernhardt. (Vem kunde trott det?) Berättarens familj har flyttat och bor nu alldeles i närheten av Guermantes.Berättarjaget har länge gått och suktat efter att komma in i den rika mäktiga aristokratiska familjen Guermantes. Han har varit förälskad i den vackra ståtliga hertiginnan Oriane de Guermantes och ständigt försökt smyga sig till att få se henne. Genom olika bekantskaper kravlar han sig uppåt och en vacker dag finner han sig inne i salongerna bara för att upptäcka att det fina folket inte alls motsvara hans förväntningar. Inte ens Oriane de Guermantes. Berättarjaget deltar i galamiddagar och tebjudningar, soaréer och teaterföreställningar. Han befinner sig oftast i bakgrunden och iakttar. Alla tycks på något sätt besläktade med varandra. Oriane de Guermantes är kusin med de flesta enligt hennes man. Berättaren finner människorna egoistiska, elaka, grymma, okänsliga och högfärdiga. Bördsstoltheten är löjlig. Ett par röda skor är viktigare än den dödssjuke Charles Swann i slutet av romanen när paret Guermantes är på väg till en bal. Jag kan tycka att här finns inget som kan liknas vid vänskap. Det närmaste en kommer är relationen mellan berättaren och den sympatiske ädlingen Robert Saint - Loup. Ett intressant avsnitt är det då berättaren gör en frivillig värnplikt. Mot alla odds trivs han utmärkt med det militära livet och försöker få en förlängning. Det får han inte. Han är för svag. I den här delen dör också berättarjagets älskade mormor. Dödskampen beskrivs väldigt realistiskt; Prousts far och bror är läkare. Prästen och läkarna i sjukrummet beskrivs med pricksäker elakhet. Relationen herrskap/tjänstefolk är intressant. En del av herrskapet inser att ingen känner dem bättre än deras tjänare. Kring Guermantes myllrar av namn och titlar. Jag har strukit under massor av kvicka formuleringar och väldigt roliga metaforer. Trots romanens omfång har den känts lättare att läsa än både Swanns värld och I skuggan av unga flickor i blom. Kanske har det också varit mer dialog i Kring Guermantes.
Titel: Kring Guermantes. På spaning efter den tid som flytt III
Författare: Marcel Proust
Översättare: Gunnel Vallquist
Förlag: Albert Bonniers förlag
Tryckår: 1993
Antal sidor: 662
torsdag 6 april 2023
Simmarna
Simmarna av Julie Otsuka inleds med en skildring av ett gäng som simmar i en underjordisk simhall. Det råder ordning och reda. Alla har sina bestämda banor och rutiner; alla vet lite om varandra och de noterar om någon uteblir. Alla behöver läka på det ena eller det andra sättet. I simbassängen lämnar de sina bekymmer på land. En dag upptäcks en mystisk spricka i bassängen. Alla - inklusive badhuspersonalen - blir förfärade och så småningom ger klustret av oförklarliga sprickor upphov till konsekvenser för alla inblandade. Alice, en pensionerad laboratorieassistent, är lätt dement och kan glömma allt möjligt. Men när hon kommer ner i vattnet vet hon exakt vad hon ska göra. Det är henne en följer i några kapitel framöver och berättarperspektivet byts från ett "vi" till tredje person. En får exempel på vad Alice glömt och vad Alice minns. Det finns naturligtvis ingen logik i det. Men hon minns när mödrar och barn bussades ut i öknen vid krigsutbrottet eftersom fadern var japan. Hon minns när barnen föddes och första dottern som dog. En dotter, ett du, kommer in i berättelsen. Det är hjärtskärande att följa Alices väg mot Bellavista, ett privatägt minnesboende som erbjuder en långsiktig lösning. Dit minnesteam blir din andra familj, men Alice längtar efter att vara med "sina egna". Alice har vårdat sin mor sju dagar i veckan i fyra år. Alices egen dotter besöker henne sällan och har alltid bråttom. Den som har pengar kan få ett ljust rum med naturutsikt vilket betyder minskad förlust av vit hjärnsubstans. Alice har inte Alzheimers; hon har FTD, frontallobsdemens. Den gröna gräsmattan utanför Bellavista får Alice att tänka på Kyotos vackra trädgårdar. Jag tycker mig se en parallell mellan klustersprickorna i bassängen och det som händer i Alices hjärna. Och jag gillar språket. Skildringen av Alices hjälplösa långsamma sjunkande ner i glömskan är sorglig att läsa om även om det då och då tillfälligt stannar upp i platåer vet man att slaget är förlorat. Jag tyckte mycket om boken. Kunde ha strukit under åtskilliga meningar men boken var inte min.
Titel: Simmarna
Författare: Julie Otsuka
Översättare: Helena Fagertun
Förlag: Albert Bonniers förlag
Tryckår: 2023
Antal sidor: 173
tisdag 27 december 2022
Flicka, 1983
Hel tiden medan jag läser Flicka, 1983 av Liv Ullman, tänker jag på Annie Ernaux. Och på sidan 36 citerar Ullman Ernaux: "... dessa saker hände mig för att jag skulle skildra dem... " Den meningen står i Omständigheter. Den unga flickan som skildras i Ullmans bok kallas ibland Karin. Hon möter en trettio år äldre man, A, i en hiss och åker med honom till Paris för en fotografering. Där möter hon en annan äldre man, Claude, också av det mera samvetslösa slaget. Vite! Vite! ropar han hela tiden åt henne. Hon ska skynda sig vad hon än gör. Hemma I New York sitter mamma och är orolig. Hon har sagt nej till den här resan och bestämt att de ska höras av per telefon varje kväll kl 22. Naturligtvis är flickan inte på sitt rum kl 22 varken var eller varannan kväll. Ibland för att hon inte hittar sitt hotell. I fickan har hon bara en adress till A så det blir hos honom hon ringer på mitt i natten. Flickan ser på de äldre flickorna för att se hur de uppträder. Hon vet ju ingenting. I stället för mat blir det GT och jordnötter. Berättelsen är uppbyggd av minnesfragment ifrån Oslo, New York och Paris. Tidsmässigt rör en sig mellan då, nu och en tid däremellan. Det tas ett porträtt av flickan i A:s atelje som kommer att hamna på utsidan av Vogue. Det ger en illusion av nakenhet så när som på ett par strassörhängen. A utnyttjar givetvis sitt överläge och flickan kräks på toaletten. Som meningslös hämnd betraktar hon hans åldrande kropp medan han sover. Den är inte vacker. Det finns gott om litterära referenser i Flicka, 1983, och det finns också en förteckning över dem. Liv Ullman skymtar naturligtvis ofta i berättelsen och en son och en dotter. Flickan kom till författaren i september 2019 tillsammans med en depression. Boken blev det svåraste författaren skrivit. Den är däremot väldigt lätt att läsa, men jag undrar väldigt mycket över flickans totala brist på självbevarelsedrift. Och jag fortsätter fundera på Flicka, 1983 efter avslutad läsning.
Titel: Flicka, 1983
Författare: Linn Ullman
Översättare: Lars Andersson
Förlag: Albert Bonniers förlag
Tryckår: 2022
Antal sidor: 252 sidor
söndag 25 december 2022
En smakebit på söndag v. 51 2022
Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR
"Första gången jag mötte A var i en hiss på väg upp i Carnegie Hall mellan W 56th south och W57th Street. Vi sa ingenting till varandra, så ordet mötte är kanske fel. Som jag ser det för mig nu, nästan fyrtio år senare, var det många som åkte i hissen, den stannade flera gånger, på våning efter våning, och folk kom in och gick ut. Han sa senare att det var mitt leende han föll för. Jag tror inte det. Jag brukade inte le. I alla fall inte när jag var sexton. Kanske föll han för den rosa - och vitrandiga klänningen, till hälften karamell, till hälften punk, och den stora röda stickade mössan från Norge. Mammas mössa. Jag menar inte att han föll för klänningen som sådan - ärmlös, med tunna axelband, åtsittande över brösten och midjan, innan den bredde ut sig i en mjuk kjol som nåde till mitt på knäna - utan för flickan som så uppenbart älskade att visa upp sig i den."
Ur Flicka,1983 av Linn Ullman. I översättning av Lars Andersson. Albert Bonniers Förlag
måndag 5 december 2022
Djävulsgreppet
Lina Wolffs senaste roman tilldrar sig i Florens och New Orleans tillsammans med två olika män, Den renlige och Ben. Mannen hon träffat i Florens är ful och lätt korpulent men ganska snart har hon fått ordning på honom, vilket också innebär att han blir synlig för andra kvinnor. Det hade hon inte tänkt på. Maktförhållandet förskjuts sakta men säkert. " Hur lite hon än vill vara det blir hon besatt." Hon läser Jung; han Grisham. "Hennes själ kan skrika högt att hon ska springa därifrån, lägga benen på ryggen och fly, men köttet lyder inte själen. Köttet går sin egen väg och eftersom det är köttet som är materien är det bara för själen att följa med." Men en dag träffar hon Ben från New Orleans. Minnie hoppas att Ben ska bryta hennes besatthet, men det lyckas inte. Hennes tankar är alltid med Den renlige. När han börjar misshandla henne inser hon äntligen att hon måste bort. Hon genomför en mycket elegant flykt och naturligtvis flyr hon till Ben, som bett henne komma med honom till New Orleans. Den verklighet som möter henne där är så långt ifrån det hon hoppats. Hon blir återigen slav men på ett annorlunda sätt. Och återigen blir det frågan om flykt. Det hela slutar i en sorts crescendo som byggts upp i romanen. En sitter med hjärtat i halsgropen och tänker, men gör inte så; gå din väg; bry dig inte om honom; gör något annat. Men Minnie är som besatt av en demon. Lina Wolff gestaltar Minnies tillstånd och upplevelser alldeles mästerligt; hennes ensamhet, underläge och fångenskap i det egna köttet. Anden är villig men köttet är svagt. Så skulle en kunna sammanfatta Djävulsgreppet.
Titel: Djävulsgreppet
Författare: Lina Wolff
Förlag: Albert Bonniers förlag
Tryckår: 2022
Antal sidor: 270
söndag 9 oktober 2022
En smakebit på søndag v. 40 2022
"Amor gillar inte sin kusin, särskilt inte i den här stunden, hon gillar inte hans stora svampiga händer och pottfrisyr och det suspekta vis han uttalar bokstaven S på. Han skulle aldrig ta ögonkontakt i normala fall, och nu lägger han knappt ens märke till henne eftersom frimärksalbumet ligger uppslaget i knäet där han kikar i ett förstoringsglas på en av favoriterna i samlingen; uppsättningen om tre märken till hågkomst av dr Verwoerd, utgivna bara några månader efter mordet på den store mannen. - "Ledsen för det där med din mamma", säger han och ger henne till sist ett hastigt ögonkast. Hon kan inte rå för det, hon börjar gråta igen och får torka ögonen med tröjärmen. Men hans uppmärksamhet är återigen riktad mot frimärkena. "Är du väldigt ledsen? frågar han frånvarande, fortfarande utan att titta på henne. - "Älskade du henne?" - "Det är väl klart", säger hon. Men inte ens den frågan väcker något i henne. Det får henne att undra om hon talar sanning."
Från sidorna 16 och 17 i Löftet av Damon Galgut i översättning av Niclas Hval. AB förlag. 2022. Vinnare av Bookerpriset 2021
måndag 26 september 2022
Natten
Natten av Sara Gordan gjorde ett starkt intryck på mig. Med distans och utan överord berättar hon om sin 14 - åriga dotter som har diabetes och ständigt rymmer hemifrån utan insulin; dricker och uppvisar ett utpräglat självdestruktivt beteende. Den skenbart svala distansen gör att spänningen mellan form och innehåll är påtaglig. Dottern - bokens du - föds med en tumör i gommen. Hennes far - fransmannen - är behjälplig i största allmänhet även sedan de gått skilda vägar. Deras första barn dör i moderns mage. Deras tredje barn är en pojke som föds med ett skenande hjärta. Under sju år är modern ensam med sina barn och försöker försörja familjen med översättningar, tillfällighetsarbeten och doktorerande samtidigt som hon ska orka med vaknätter, vabbande, sjukhusvistelser och ständig oro. Hon säger sig ha fått en stor gåva och det är förmågan att somna om. Så småningom möter hon en ny man vilket medför en styvdotter och en ny gemensam dotter. Barnen tycker om varandra; männen ställer upp men huvudansvaret är moderns. Varje natt medför ny oro, nya samtal, ny nattvandring och ny uppgivenhet. Dottern gör sig omöjlig i alla instanser och till slut återstår endast HBV - hem. Modern sörjer, dottern gråter. Vad har jag gjort, frågar sig modern? Hon inser att Natten är hennes berättelse och att det finns en helt annan berättelse som är dotterns. För mycket länge sedan läste jag en annan bok skriven av en mor som var på ständig jakt efter sin knarkande son. Mor till David S heter den boken skriven av Yvonne Keuls. Den modern stängde sin dörr för sonen. Det gick inte att han kom hem och sov ut och åt upp sig för att sedan ge sig ut i knarkandet igen. En helt fruktansvärd men nödvändig åtgärd. Den diabetessjuka flickan måste naturligtvis behandlas annorlunda med tanke på den livsnödvändiga medicineringen, men mödrarnas kamp för sina barn var densamma. En vacker norsk terapeut visar sig till slut vara helt rätt för mor och dotter och en kan väga börja andas lite igen. Tiden var väl mogen helt enkelt. Författaren säger om sin bok: "...ett enda perspektiv har fått gälla, nämligen den oroliga mammans. Jag har försökt vara ärlig mot henne, hon som försökte hålla allt i sina händer."
Titel: Natten
Författare: Sara Gordan
Förlag. Albert Bonniers förlag
Tryckår: 2022
Antal sidor: 174
måndag 19 september 2022
Vaken
Titel: Vaken
Författare: Mimmi Jensen Gellerhed
Förlag: Albert Bonniers förlag
Tryckår: 2022
Antal sidor:
måndag 12 september 2022
Djävulsformeln
Carina Rydbergs självbiografiska roman Den högsta kasten kom ut 1997 och väckte en väldig uppståndelse. Därefter följde Djävulsformeln, 2000, som jag inte kan erinra mig att det var så mycket väsen omkring. Nu har den likaledes självbiografiska romanen Vitt slödder kommit ut. Där är författaren framme vid sin barndom. I väntan på den har jag läst Djävulsformeln. Jag var nollställd inför läsningen men ganska snart väcktes mitt intresse. Inte för att jag direkt hade något behov av att veta något om Carina Rydbergs kortvariga förhållande med Ernst Billgren, men det är något speciellt med hennes sätt att berätta. Hon är verkligen en iakttagare; särskilt av människors svagheter. Och hon är fullständigt skoningslös. Inte minst emot sig själv. Kvinnor gillar hon inte precis och långt ifrån alla män, men dem är hon hela tiden uppmärksam på. Långt ifrån alla män är intresserade av henne, men det vet hon och accepterar. Över huvud taget verkar romanens huvudperson vara en mycket ensam människa. När hon bestämmer sig för att försöka arbeta bort sin rädsla för vatten och drunkningsdöden åker hon till Maldiverna på en månad för att lära sig dyka. Hon är rädd men beslutsam och jag tycker att det är mycket intressant att ta del av hennes dykningar och hur de olika instruktörerna fungerar; korallreven som är döda och svarta; fiskarna hon möter och naturligtvis de övriga dykarna. Bokens omslag föreställer djävulsrockan som sveper förbi henne i ett obevakat ögonblick under en dykning. De övriga i dyksällskapet är en speciell sorts rotlösa människor som reser omkring och arbetar med olika saker på olika platser. Efter Maldiverna går hon en påbyggnadskurs i dykning i Egypten. Carina Rydberg blir med tiden en skicklig dykare. Hemma i Sverige skriver Ernst Billgren på en bok som kommer att heta Min kamp och som innehåller delikat information om Carina Rydberg som dessutom inte är sann. Jag blev oväntat förtjust i Djävulsformeln och författarens sätt att skriva. Jag hittade väldigt många slagkraftiga meningar och begåvade formuleringar som jag gärna strukit under om boken varit min. "Jag skriver för att minnas, för att nagla fast de ögonblick imitt liv som haft en betydelse. Det är den enda evighet jag har att hoppas på" skriver Carina Rydberg på boken sista sidor.
Titel: Djävulsformeln
Författare: Carina Rydberg
Förlag: Albert Bonniers förlag
Tryckår: 2000
Antal sidor: 423
lördag 20 augusti 2022
Veckans mening v. 33 2022
MIN
Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi väljer ut en mening ur det vi läser som fått oss att stanna upp - av den ena eller andra anledningen. Min mening kommer den här veckan från sidan 32 i Fri. En uppväxt vid historiens slut av Lea Ypi."Den albanska quislingen, landets tionde premiärminister, nationsförrädaren, klassfienden, den rättmätiga måltavlan för hat och förakt i klassrumsdiskussionerna, råkade dessutom dela efternamn med mig och förnamn med pappa: Xhaferr Ypi"
måndag 15 augusti 2022
Paradiset
Titel: Paradiset
Författare: Abdulrazak Gurnah
Översättare: Helena Hansson
Omslag: Nina Ulmaja
Förlag: Celanders förlag/ Albert Bonniers förlag
Tryckår: (1994) 2021
Antal sidor: 276
måndag 8 augusti 2022
Shuggie Bain
Äntligen har även jag läst Shuggie Bain, den skotske författaren Douglas Stuarts debutroman som kom ut 2020. Den bygger på egna barndomsupplevelser från 80 - talets Glasgow. Hela samhället var på väg utför och arbetarklassen drogs med. Arbetslösheten ökade och uppgivenheten bredde ut sig. Unge Hugh, Shuggie, är huvudkaraktären i berättelsen. Mamma Agnes tragiska livsöde upplevs mycket genom Shuggie. Agnes är vacker och levnadsglad och utrustad med drömmar om framtiden. Hon tycker att hon liknar sin idol Liz Taylor. Hennes första äktenskap med en tråkig men präktig katolik slutar med skilsmässa när Agnes mött den bufflige kvinnokarlen taxichauffören Big Shug Bain. Han är protestant och har inga problem med att lämna hustru och fyra barn för den vackra Agnes, som har två barn med sig i boet. Ganska snart står det klart för Agnes vad hennes nye man är för en. Snart finner hon sig förflyttad till ett sotigt före detta gruvsamhälle utanför Glasgow med yngste sonen Shuggie. Hon har svårt att smälta in i den övriga kvinnogemenskapen. De andra kvinnorna tycker att hon är högfärdig och att hon lägger an på deras män. Shuggie och hans mor utvecklar en speciell relation och allteftersom hon förlorar greppet om sitt liv och blir alltmer alkoholiserad blir Shuggie allt viktigare för henne. Han hjälper och skyddar henne så långt det är möjligt. Ända in i döden. Första hälften av boken tyckte jag var ganska rå och oändligt trist. Medan andra delen griper tag på ett helt annat sätt. Shuggies sätt att ta hand om sin olyckliga mor är så rörande. Den unge Shuggie har det inte lätt i världen. Moderns elände på hemmaplan och i skolan kallas han bög och blir retad för sitt sätt att använda lite ovanliga ord. Själv är han osäker. Shuggie Bain är välskriven och förtjänar många läsare. Den tappre Shuggie lever kvar hos en långt efter att läsningen är avslutad. Douglas Stuart nobbades på 44 förlag. Albert Bonniers förlag tackade ja innan någon annan och innan boken vunnit Bookerpriset 2020. Douglas Stewart flyttade till New York för tjugo år sedan och är numera framgångsrik designer på Manhattan.
Titel: Shuggie Bain
Författare: Douglas Stuart
Översättare: Eva Åsefeldt
Förlag: Albert Bonniers förlag
Tryckår: 2021
Antal sidor: 460
söndag 31 juli 2022
En smakebit på søndag v. 30 2022
Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR
"När nästa låt började tryckte Shuggies mamma ölburken mot bröstet och snurrade långsamt ut på golvet. Hon knep ihop ögonen och dansade sig tillbaka till en plats där hon kände sig ung och förväntansfull och åtrådd. Tillbaka till Barrowland, där de unga männen följde henne hungrigt med blicken över dansgolvet och kvinnorna avundsjukt tittade bort. Med fingrarna utsträckta som en solfjäder drog hon handen över kroppen. Strax ovanför höften kände hon den där envisa lilla valken hon hade fått efter sina tre ungar. Plötsligt var hon tillbaka i nuet, öppnade ögonen och kände sig ful och dum och tjock. "Jag hatar de här tapeterna. Jag hatar gardinerna och sängen och den där jävla lampan." Shuggie ställde sig upp på det mjuka överkastet. Han lade armarna om henne igen och försökte hålla fast henne, men den här gången puttade hon bort honom." Från sidan 62 i Shuggie Bain av Douglas Stuart.
tisdag 26 juli 2022
Systrarna
Titel: Systrarna
Författare: Anna Jörgensdotter
Förlag: Albert Bonniers förlag
Tryckår: 2022
Antal sidor: 329