Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen professorn. Sortera efter datum Visa alla inlägg
Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen professorn. Sortera efter datum Visa alla inlägg

lördag 29 juli 2017

Professorn

1857, två år efter Charlotte Brontës död, kom hennes första roman ut. Det var hennes man, Arthur Bell Nicholls, som gav ut den. Hon hade tänkt sig att den skulle bli utgiven 1847, men den blev refuserad. Nu har den kommit ut på svenska på Modernista förlag i den första svenska översättningen sedan 1858.
Professorn handlar om den unge föräldralöse William Crimsworth, som tackar nej till att bli präst och avböjer giftermål med en kusin. Därmed har han brutit med sina morbröder. Brodern Edward, erbjuder motvilligt en kontoristtjänst, men behandlar William på ett sådant sätt, att han säger upp sig. Han beger sig till Bryssel. En rik kvarnägare, York Hunsden, har noterat hur Edward behandlat William och ger  William ett introduktionsbrev som han kan använda i Bryssel. Mr Hunsden kallar sig demokrat och avskyr orättvisor. I den nya staden går det bra för William. En vänlig holländare, Victor Vandenhuten, mottar introduktonsbrevet och blir Williams vän för livet. William blir lärare och det passar honom riktigt bra. Trots att han är obetydligt äldre än pojkarna han undervisar lyckas han sätta sig i respekt. Och de unga flirtiga flickor han möter i flickskolan ignorerar han. En komplicerat förhållande till båda rektorerna gör att han till slut säger upp sig. William intar en prövande attityd mot de flesta. De flamländare han möter i det nya landet tycker han är klumpiga och dumma. Katolicismen gillar han inte heller. Engelsmännen är bäst, men det är skillnad på kontinentala och brittiska. Människors yttre beskrivs väldigt ingående och anses svara mot olika egenskaper. Frenologin bredde ut sig vid den här tiden. En ung handarbetslärare, Frances Evan Henri, blyg och tillbakadragen men mycket intelligent, tilldrar sig Williams intresse. Handarbete och broderi anser han vara meningslös sysselsättning. Och litterära ambitioner är inget för kvinnor. Men hon är den första som uppvisar någon känslighet i ansiktet sedan William kom till Belgien. William har nu en universitetstjänst. Frances vill fortsätta att arbeta efter giftermålet och det godtar William. Frances slipar av Williams värsta kantigheter. Hon är, tycker jag, en föregångare till Jane Eyre. Den dynamiske York Hunsden kan vara ett embryo till Mr Rochester. Professorn är en jag - berättelse med en manlig protagonist. När jag väl började läsa blev jag snart fast i berättelsen. William är ingen riktigt sympatisk person. Han är trumpen och misstänksam, men han har ju å andra sidan inte mött så mycken vänlighet i livet heller. Han är mycket präglad av det viktorianska samhället och är mycket tillknäppt och behärskad. Frances blir däremot omedelbart en favorit. Hon är en ung kvinna med klokhet och viljestyrka. Professorn ägnas ett kapitel i Sandra Gilberts och Susan Gubars klassisker The madwoman in the attic som kom ut 1979. Charlotte Brontë hade egna erfarenheter av att arbeta som lärare i Bryssel. Det fanns också en professor Constantin Héger som betydde mycket för henne. Tack, Modernista som lyft fram Professorn. Översättning: Anna-Karin Malmström Ehrling och Per Ove Ehrling.

tisdag 10 januari 2017

Top Ten Tuesday

January 10: Top Ten 2016 Releases I Meant To Read But Didn't Get To (But TOTALLY plan to)

Elena Ferrante, Min fantastiska väninna
Max Porter, Sorgen bär fjäderdräkt
Olivier Bourdeaut, I väntan på Bojangles
Edward St Aubyn, Romanerna om Patrick Melrose. 1
Elsie Johansson, Riktiga Elsie
Delphine de Vigan, Baserad på en sann historia
Anna Larsdotter, Kvinnor i strid
Amy Liptrop, The Outrun
Fiona Barton, Änkan
Charlotte Brontë. Professorn 

Lyckligtvis äger jag ett flertal av dessa titlar, men Riktiga Elsie, Baserad på en sann historia och Professorn lånar jag. Evt köper jag Professorn.

Förlaget Sekwa lottade ut ett bokpaket strax före jul och jag hade turen att vinna, vilket innebar att jag kunde packa upp en julklapp i trettonhelgen. Det är aldrig för sent eller fel med hårda klappar. I väntan på Bojangles och Sorgen bär fjäderdräkt fanns i paketet.

tisdag 10 juli 2018

Dagens kulturella VM - spaning - Belgien

enligt O: "Belgien, landet som för min del mest förknippas med Bryssel och EU. Fotboll kan de bevisligen spela också. Idag spelar de semifinal mot Frankrike och jag håller som alltid en extra tumme för Frankrike. Det är därför är det Belgiens tur att få ett inlägg idag."
Professorn av Charlotte Brontë. Professorn handlar om den unge föräldralöse William Crimsworth, som tackar nej till att bli präst och avböjer giftermål med en kusin. Därmed har han brutit med sina morbröder. Brodern Edward, erbjuder motvilligt en kontoristtjänst, men behandlar William på ett sådant sätt, att han säger upp sig. Han beger sig till Bryssel. En rik kvarnägare, York Hunsden, har noterat hur Edward behandlat William och ger  William ett introduktionsbrev som han kan använda i Bryssel. Mr Hunsden kallar sig demokrat och avskyr orättvisor.  
Amelie Nothomb är en belgisk författarinna som bl. a. skrivit boken Underkastelsens sötma. Amélie i romanen  har fått en ettårig tjänst på det stora japanska företaget Yumimoto i Tokyo. Hon talar flytande japanska och franska eftersom hon härstammar från Belgien. Ingenting hon gör blir rätt. Det börjar med en gång. Hon anmäler sig inte i receptionen. Ganska snabbt får hon lära sig att företaget är helt hierarkiskt organiserat.
imdb.com
George Simenon skapade den odödlige kriminalkommissarien Maigret. 75 böcker blev det allt som allt och nu ges de ut på nytt. Och faktiskt har det gått ett par Maigret - program i TV med Rowan Atkinson i huvudrollen som Maigret. Nej, inte Mr Bean, var den spontana  reaktionen. Men Atkinson visade sig vara en ganska bra Maigret. Jag citerar Peter Cornell i Expressen: "I Maigrets rum i polishuset Quai des Orfèvres glöder den gamla kolkaminen under kalla vinterdagar; i augustihettan står fönstren på vid gavel mot Seine och rummet fylls av den heta sommarens övermogna lukter. Maigret har beställt upp smörgåsar och öl från Brasserie Dauphine runt hörnet och då vet man att det blir ett långt förhör. Piporna ligger på rad, rensade och stoppade och Maigret ringer hem och meddelar att han inte kommer till lunch. Madame Maigret har i flera timmar förberett en coq au vin men blir aldrig arg. Deras barnlösa äktenskap är lyckligt, fast deras kärleksliv berörs aldrig med ett ord." Charlotte Brontë och hennes syster Emily studerade under en tid språk i Bryssel.
Hergé, egentligen Georges Prosper Remi, skrev serierna om Tintin. Många älskar dessa serier, men det är inte min tekopp. Det betyder inte att vi inte har diverse Tintin - album i huset. Hergé hade ett ganska jobbigt liv med sjukdomar, en alltför tung arbetsbörda och skilsmässa. Han led av porfyri och dog till följd av anemi.
Hugo Claus, belgisk, nederländskspråkig författare, bildkonstnär och filmskapare. Han nämndes i många år i nobelprissammanhang och var ganska bitter för att han aldrig fick något pris. Han fick Alzheimers sjukdom och dog med dödshjälp 2008. Jag har läst En vandring i sömnen och Sista bädden;
rörande och berörande läsning. Claus häcklar borgerligheten och beklagar den språkliga och religiösa splittringen i Belgien. Han har liknats vid Thomas Bernhard minus vreden.
César Franck vid orgeln. Wikipedia
César Franck var en belgisk kompositör, pianist och organist. Hans mest kända verk är symfoni i d - moll. Och jag tror att de flesta hört hans Panis Angelicus

onsdag 5 juni 2019

Det kluvna hemmet

I Det kluvna hemmet skildrar Annie Åkerhielm ett gammalt, stadigt äktenskap mellan professor Bo Preston och hans hustru Tora Preston, Tossan kallad. Ormen i paradiset är professorns assistent fröken Paula, fröken von Unstern. Professorn är lång, smal och blond medan hans hustru är mera junonisk, blåögd och brunhårig. Professorn och hans assistent delar intresset för vetenskapen och Tora Preston tycker att de alltid sitter med huvudena ihop och kollationerar logaritmtabeller vid hans skrivbord. När hon ska städa makens skrivbord griper fröken Paula in och förhindrar att något enda papper flyttas.  Tora Preston förstår att hon inte är delaktig. Bo Preston tänker i sitt stilla sinne att Tossan är en god husmor och en bra mamma, men lite dum är hon allt. Och naturligtvis är han inte okänslig för hennes svartsjuka. Tora Preston spelar i sin förtvivlan ett högt spel som hon förlorar. Annie Åkerhielm är en god psykolog och berättare. Stackars Tora Prestons förödmjukelse och sorg känns så äkta. Barnens ställningstagande i föräldrarnas drama vrider om kniven ytterligare. Romanen är skriven 1935, men den känns betydligt modernare. Vissa ordval avslöjar tiden

måndag 23 januari 2023

Om bara

Vigdis Hjorths senaste roman, Om bara, är i själva verket hennes debut från 2001. Den har inte funnits på svenska tidigare. Den handlar om Ida Heier som är dramatiker, gift, tre barn och bor i Oslo och hennes vettlösa kärlekshistoria med Arnold Busk, tunnhårig professor med kulmage och stort ego boende i Tronheim. Han är expert på Brecht och har just gjort en översättning av och skrivit en essä om Brecht. Nu åker han omkring och föreläser och vid något tillfälle träffar han Ida. Deras första möte blir inte särskilt lyckat. Arnold Busk är lite besvärad av att han är gift och har ett litet barn. Ida har bestämt sig för att lämna sin snälle man innan han lämnar henne. Professorn skickar Det omöjliga av Göran Sonnevi till Ida, och hon förstår mycket väl vad det är Arnold Busk försöker säga, men det bekymrar henne inte. Och så är karusellen igång. De träffas inte så ofta men ibland kan det bli hela veckor i någon fin stad. I början beter sig Ida som en tonårig stalker. Tycker jag. Hon är svartsjuk, med eller utan anledning. Ofta med. Professorn är svår på unga studentskor. Allteftersom tiden går glider rollerna över till det motsatta förhållandet. Arnold Busk, som också skilt sig, blir den kontrollerande och Ida känner att hon behöver mera utrymme för sin person. Vid något tillfälle blir Arnold till och med våldsam. Då kastar Idas barn ut honom. Ida har också meddelat honom att en vacker dag blir det en studentska för mycket och då är det ovillkorligen slut. Det är inte riktigt läge att säga så mycket mera. Jag läste romanen med stort intresse och frågar mig vad det är som gör att de här båda personerna fastnar i varandra. Förhållandet är ganska destruktivt och jag tycker mera att det rör sig om besatthet än kärlek. Jag har tidigare läst Arv och miljö och Är mor död? 2022av Vigdis Hjorth. Om bara är minst lika bra. Ella Schartner är inläsare. Översättare: Jens Hjälte

Titel: Om bara 

Författare: Vigdis Hjorth

Öveersättare: Jens Hjälte

Förlag: Natur & Kultur

Tryckår: 2022

Antal sidor: 323

 


lördag 30 april 2022

Drive my Car/Onkel Vanja

Filmen Drive my Car, 2021, bygger på en en novell av Haruki Murakami som finns i novellsamlingen Män utan kvinnor. Filmen regisserades av Ryusuke Hamaguchi och vann ett flertal priser i Cannes. Den handlar om Yûsuke Kafuku, som ska regissera en uppsättning av Onkel Vanja av Anton Tjechov i Hiroshima. Kafuku, som i likhet med onkel Vanja, är 47 år, har brukat spela den rollen själv. Nu väljer han en ung, vacker, tämligen usel skådespelare att gestalta den rollen. Ota, Kafukus manusskrivande hustru är död. Den unge skådespelaren erkänner att han älskat Ota. Här är två parallella berättelser. En skulle  kunna säga att en följer Kafukus och onkel Vanjas liv jämsides. Kafukus arbetsgivare kräver att han ska ha en chaufför som ska köra hans bil, en Saab 900 Turbo. Kafuku är mycket motvillig och det blir ännu värre när chauffören visar sig vara en kvinna, Misaki Watari, 23 år. Kafukus dotter skulle ha varit 23 år om hon inte dött av lunginflammation som liten. Misaki visar sig vara en dröm bakom ratten och Kafuku kapitulerar. Filmen är långsam och vacker och rör sig inom stora områden i Japan. Misaki tar med Kafuku till sin barndoms Hokkaido. Under filmens gång tänker jag att jag måste läsa om Anton Tjechovs Onkel Vanja. Scener ur lantlivet i fyra akter. Den kom ut 1899 och handlar om ett gods på den ryska landsbygden utanför Moskva som är på fallrepet. Onkel Vanja och hans systerdotter, Sonja, är de enda som arbetar för att hålla familjen med mat och husrum. Professor Serebrjakov, far till Sonja, har kommit hem med sin nya unga hustru, Jelena. Han har tidigare varit gift med onkel Vanjas syster som nu är död. Professorn och hans hustru har väldigt långtråkigt på landet. I alla år har professorn levt på underhåll från godset under det att han pratat strunt och skrivit mediokra essäer. Han är oerhört och obegripligt beundrad av sin förra svärmor. Onkel Vanja
och den försupne läkaren Astrov är båda kära i Jelena. Marina, gamla Nana, tröstar alla med lindblomsté och doktorn med cognac. Anton Tjechov, 1860 - 1904, är en vänsäll och gästfri människa. Han iakttar och avlyssnar människor omkring sig, men han avbildar dem inte. Ryssland är på många sätt ett u - land, men människor måste vara aktiva och verka utan att förtröttas. Man måste göra något för människorna. Dessa synpunkter lägger han i Sonjas mun när hon försöker gjuta mod i sin förtvivlade morbror. Över alla Tjechovs verk svävar en förebråelse: Ni lever illa, mitt herrskap. Jag har även med stor förnöjelse sett pjäsen på SvT Play. Onkel Vanja och Sonja är två sympatiska personer en omedelbart tar till sitt hjärta. Det känns som om stackars Sonja bär allt och alla på sina unga axlar - även onkel Vanja. Hon är djupt och ohjälpligt förälskad i doktor Astrov. Han å sin sida är en tidig miljöförkämpe. Han förevisar sina egenhändigt ritade kartor över trakten för den ganska förströdda Jelena. En karta visar tillståndet för 25 år sedan jämfört med samma miljö i nutid. Både djur och växtlighet har fått vika för människans framfart. Jag märker att jag tänker vidare  på filmen, pjäsen i bokform och pjäsen på tiljan. Många repliker i filmen är direkt tagna ur Tjechovs text och jag kommer på än det ena än det andra att fundera över.

tisdag 1 april 2014

En spännande historieprofessor!

Professorn i historia vid Högskolan i Kristianstad, Marie - Louise Rodén, konverterade till katolicismen på 80 - talet. 1600 - talets historia är hennes specialitet. Boken  Drottning Christina: en biografi (2008) lyfter fram en helt ny bild av den svenska drottningen som abdikerade och reste till Rom. Hon är en av två kvinnor (den andra var Lucretia Borgia) som sovit över i Vatikanen.
Doktorsavhandlingen behandlar drottning Kristinas politiska engagemang i den katolska kyrkopolitiken.
Marie - Louise Rodén är utbildad vid University of Chicago och Princeton University där hon också disputerade. Under sin forskning har hon skaffat sig kontakter i Vatikanen och också suttit i Vatikanens arkiv och forskat.
Ämnet för kvällens föreläsning var emellertid påvedömet; "Fiskarens lina förvandlades till en härskarring", påvestolens nytta och onytta under tvåtusen år. Marie - Louise Rodéns  favoriter är småpåvarna på 15- och 1600 - talen, säger hon. I rask takt tar hon oss genom århundraden av historia om världslig och kyrklig makt, stridigheter, splittring - under en kort tid fanns det inte mindre än tre påvar! - och personliga favoriter som Pius II och Alexander VII. Marie - Louise Rodén tipsar om Irving Stones roman The Agony and the Extacy från 1961 blev film (1965) med Rex Harrison som påven Julius II och Charlton Heston som Michelangelo och deras konflikter under tiden som taket i Sixtinska kapellet målades.
Marie - Louise Rodéns personliga engagemang och unika kunskaper gör hela föreläsningen oavbrutet fängslande.
Inför de tekniska nymodigheterna (OH) står sig dock Marie - Louise Rodén slätt. Det är sådant man har studenter till, menar hon, och avböjer myggan. Vänligt men inte så lite bestämt.

tisdag 1 mars 2016

I väntan på Yvonne Leffler
















I väntan på att få lyssna på professorn i litteraturvetenskap  Yvonne Leffler från Göteborgs Universitet när hon talar om sin bok med titeln Sigge Stark. Sveriges mest produktiva, utskällda och lästa författare läser jag några titlar av Sigge Stark, eller Signe Björnberg f. Petersen som hon egentligen hette. I Yvonne Lefflers bok läser jag om ett dramatiskt kvinnoöde. Sigge Stark skrev, enligt YL,  inom olika genrer och stilar och kunde blanda saga med romantik, äventyr och kriminalintrig. Just mixen är antagligen ett skäl till att hon lyckades fånga in en så stor läsekrets. Ca 70 av hennes 115 romaner översattes till norska. Sigge stark skrev också 500 berättelser. Det hon egentligen var riktigt intresserad av var att föda upp och ta hand om hästar och hundar och vara Sveriges första kvinnliga travtränare. Tyvärr kunde hon inte hantera vare sig förläggare, press eller ekonomi. Hon var alltid på jakt efter pengar vilket kan förklara att hon under 1949 skrev inte mindre än 15 romaner! Jag har läst Birgers bröllop och Tjuvskyttekungen och ska spä på med Wanda från Stigmansliden. De två första handlar om Stigmansbröderna Birger och Jarl. Wanda från Stigmansliden handlar om systern Wanda som gjort sig omöjlig på något sätt och förskjutits av sin far. Jag tar ett samlat grepp på dem i ett senare inlägg.

torsdag 3 december 2015

Årets vintervärdar 2015/16

Bilden lånad från P1:s hemsida
Sveriges radios åtta vintervärdar 2015/16 har just presenterats i Sveriges radio P1. Ett bra urval tycker jag. Ska bli intressant.

25 december  inleder konstnären Lars Lerin
26 december  Therese Cristiansson, SR:s utrikeskorrespondent i Turkiet
27 december  Kjell Enhager, sysslar med motivation och mental träning
28 december  professorn i mijövetenskap Johan Rockström
29 december  Hans Rosling, populär professor i internationell hälsa
30 december  Alice Teodorescu, politisk redaktör
31 december  Olof Wretling, skådespelare
  1 januari      avslutar Sanna Lundell

söndag 6 april 2014

Tematrio - Äventyr

Läs om Lyrans Tematrio - Äventyr  HÄR
Tre böcker om stora äventyr är uppdraget.

Odysséen skriven av Homeros ca 700 f. Kr. kallar jag ett storslaget äventyr. Under tio år irrar Odysseus omkring på haven och möter, sirener, stormar, cykloper och sjöodjur. Hemma på Ithaka väntar hustrun Penelope och sonen Telemakos. Ibland hör Penelope rykten...

Long John Silver (1995) av författaren och professorn i franska, Björn Larsson.
John Silver sitter på Madagaskar och summerar sitt liv. Hur gick det till att pojken från Bristol som var både läs - och skrivkunnig hamnade till sjöss och hemma i England kom att betraktas som mänsklighetens fiende. Otroligt spännande bok som kan göra seglare av vilken landkrabba som helst.

Snöstormen (2014) av Vladimir Sorokin är en slags odyssée om än inte på haven. Det handlar om två mäns resa som blir en utdragen kamp mot snö, kyla, vargar, lockande kvinnor och en knarkkartell. Männen är på väg att undsätta en by där svartsoten brutit ut och människor förvandlas till zombier. Småhästarna i storlek som vaktlar sliter med självgångaren.

onsdag 4 april 2012

Varför håller man på?

Redan på dymmelonsdagen föll läsplaneringen för påsken.Och det är Fredrik Sjöbergs fel
Idag fick jag nämligen
Varför håller man på?
Och andra essäer av Fredrik Sjöberg från biblioteket. Och fastnade direkt i de intressanta essäerna.
Fredrik Sjöberg är biolog, författare och översättare.
Flugfällan, som kom ut 2004 inbringade ett Augustpris i fackboksklassen. Russinkungen, Flyktkonsten och Den utbrända kronofogden är några av hans andra titlar.

Att älska varmt och fullkomnas utan feghet är en mycket roande essä som handlar om professorn i botanik och författaren Bengt Lidforss (1868 -1913).
Fredrik Sjöberg har Lidforss som tröstnapp när han känner sig i behov av det. Bengt Lidforss är en lysande stilist och har en vass och ironisk penna enligt Fredrik Sjöberg. Han kom att bland mycket annat ägna sig åt batologi vilket är detsamma som studiet av Rubus, björnbär.
Docent Bengt Lidforss omgav sig med ett flertal av dåtidens kända namn, såsom Strindberg, Gustaf Hellström, Vilhelm Ekelund, Dagny Juel, som Lidforss i likhet med så många andra blev kär i.
Vi hade behövt en Bengt Lidforss idag, tycker Fredrik Sjöberg.

Jag blir absolut nyfiken på att läsa något av Bengt Lidforss. Det har jag aldrig haft lust med tidigare. (Inte ens när jag skulle tenta på det avsnitt i Svensk litteraturhistoria där Lidforss ingick...)

Jag fortsätter att botanisera bland Sjöbergs essäer.

tisdag 1 september 2020

Vecka 36: Vatten

 

Ugglans och bokens tisdagstrio vecka 36: Vatten


1. Minnet av vatten av Emmi Itäranta (titeln är klickbar)

2. Long John Silver av författaren och professorn i franska, Björn Larsson. John Silver sitter på Madagaskar och summerar sitt liv. Hur gick det till att pojken från Bristol som var både läs - och skrivkunnig hamnade till sjöss och hemma i England kom att betraktas som mänsklighetens fiende.  Otroligt spännande bok som kan göra seglare av vilken landkrabba som helst.


3. Brottsjöar av  Claude Gallay. Från ett saltstänkt Normandie (titeln är klickbar)

lördag 3 februari 2018

Grand Danois

Norstedts förlag
Det är inte ofta en läser en hel novellsamling rakt igenom på en gång. Men det gjorde jag nu med Grand Danois av den danske författaren  Daniel
Dencik. De nio novellerna har genomgående medelålders vältränade, ofta tunnhåriga män som huvudpersoner; ensamvargar som har svårt att knyta an och som inte kan hantera relationer. Själv har jag svårt att knyta an till någon utav de här männen, som kan vara nog så framgångsrika men saknar riktning och mål. Alla träffar de på yngre kvinnor som under kortare eller längre tillsätter lite färg och fantasi i deras tillvaro. Männen i dessa noveller tycker att alla kvinnor egentligen är likadana. Den ende av männen som jag känner lite sympati för är huvudpersonen i novellen Tokyo. Han har just begravt sin mamma och totalt mist meningen med livet. Det är onaturligt att mammor dör, tycker han. Nu bestämmer han sig för att åka till Tokyo för att dö. Han bor på ett kapselhotell tillsammans med en massa andra män. En dag börjar den gamle professorn i nr 3019 att tilltala honom på fullt begriplig engelska. Allt ändrar karaktär. Kanske är det inte så nödvändigt att dö? I alla fall inte just nu? Grand Danois är en välskriven mansbok som det är mycket intressant att läsa. Alla novellerna är inte lika bra, men det är språket. Daniel Dencik är filmregissör och författare.
Kaosutmaning 2018

torsdag 12 oktober 2017

Olikhetsutmaningen: studentliv och arbetsliv

enligt O: Nu är jag väl medveten om att dagens ordpar inte nödvändigtvis står i motsats till varandra, men eftersom jag tillbringar dagen på gymnasiemässan där unga ska välja vad de ska studera för att sedan kunna få ett jobb de trivs med kör jag ändå på orden studentliv och arbetsliv. Berätta om kulturella verk som på något sätt anknyter till dessa.

Doften av en man av Agneta Pleijel innehåller både studentliv och arbetsliv. En helt underbar bok för övrigt.
Professorn av Charlotte Brontë handlar om två lärare, William och Frances, som dessutom är gifta med varandra. William är universitetslärare och Frances handarbetslärare. William tycker att handarbete är meningslöst och att litterära ambitioner inte är något för kvinnor.
Den andra kvinnan av Therese Bohman handlar om en ung kvinna som inte trivs varken i arbetslivet eller studentlivet.
Jude av Thomas Hardy skildrar en ung man som inget hellre vill än studera, men på grund av olika orsaker tvingas han arbeta som stenhuggare.
Rebell med frusna fötter av Johanna Nilsson skildrar studenten Stella Björks erfarenheter av Stockholms handelshögskola. Hon har tidigare studerat teologi.

tisdag 18 mars 2014

Vikingar i ny tappning

Vikingar - hur kul är det på en skala tänkte jag när jag köpte nya numret av litteraturtidningen Parnass som reslektyr. Men ack, så fel man kan ha! Här möter mig ett flertal jätteintressant artiklar om vikingarna ur nya synvinklar. David Borgström på SF - bokhandeln i Stockholm ger sin syn på vad som skiljer fantasyn från andra genrer och om vikingar i fantasy.
"Det finns inte mycket i vår traditionella uppfattning om vikingatiden som är korrekt!" slår professorn i historia Dick Harrison fast i sin artikel.
Thérese Tangen och Elin Järnemo skriver om Jan Fridegård (pseud. för Johan Fridolf Johansson) och hans trältrilogi, som jag älskade när jag var mycket ung. Trägudars land 1940, Gryningsfolket 1944 och Offerrök 1949.  Fridegårds trälar - vikingatidens arbetarklass är rubriken. Trälen Holme är huvudperson. Han kämpar för slavarnas frigörelse. Nya problem blir det när hans kvinna Ausi möter kristendomen och blir frälst. Holme är inte alls intresserad.
Kirsten Thisted skriver om  Vikingen i inuiternas sagor och Elin Järnemo intervjuar Karl Schultz om asatron idag.
Jämtlands nationalskald, Aksel Lindström, inspirerades av Frösöstenen i sin 
s. k.  Frösötrilogi där han beskriver hur kristendomen trängde ut asatron.  Det är inte bara vikingarnas mansvärld som beskrivs. Aksel Lindström tar även upp kvinnoförtrycket.  Den leende guden; Österhus brinner och Husfröjornas nycklar är titlarna i serien.
Detta är endast en del av innehållet i Parnass 2014:1

söndag 3 november 2019

En smakebit på søndag

"Prästgården såg ut som på fotografiet förutom att den byggts till vid ena gaveln, vilket gav det gamla huset en ful en ful puckelrygg. Helen stod redan vid porten och läste närsynt på en mässingsskylt. "Snåla öppettider, utbrast hon. "Kors! det är ett museum." Hon lät häpen. "Jag antar att ni vet att det var här de fyra syskonen bodde," sa jag lugnt. "Brontës. Tre flickor och en pojke tillsammans med sin far kyrkoherden." Kajorna tycktes ha hittat sina grenar, för vingslagen hade tystnat. "Jane Eyre. Professorn... jo, när du säger det så. En ledsam historia, var det inte? Ungmör, lungsot och en ständigt pinande blåst. Fast jag har aldrig tyckt att man bör hämta sitt vatten på en kyrkogård. Det verkar inte riktigt ... hygieniskt. Och teet får en bismak."

Från sidorna 91 och 92 i Blåst! av Eva Marie Liffner. Natur & Kultur

Läsutmaningen En smakebit på søndag handhas denna veckan av Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker. Utmaningen går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Fler smakebitar HÄR

torsdag 14 juni 2018

Dagens kulturella VM - spaning

enligt O: Dagens kulturella VM - spaning

"Idag invigs fotbolls-VM i Ryssland och jag inleder också min planerade bloggserie med kulturella spaningar från de deltagande länderna. Värdlandet spelar som vanligt första matchen därför får de också det första inlägget."  (Ryssland vann med 5 - 0 mot Saudiarabien.) Kul idé. Jag hänger på.
Stilla flyter Don av Michail Sjolochov
Jag minns en magisk nattbio under studietiden. Det var svinkallt ute och luktade vått ylle i den fullproppade biosalongen. Och filmen var sååå bra!

Snöstormen av Vladimir Sorokin.   
Distriktsläkare Platon Iljitj Garin har blivit kallad till Dolgoje, en avlägsen by, där den bolivianska svartsoten härjar. Befolkningen ska vaccineras och därmed räddas från att bli zombier.Brödkusken Harkel har en självgångare som drivs av femtio småhästar stora som rapphöns. Garin och Harkel ger sig ut på en strapatsfylld resa. 
 
Krig och fred av Lev Tolstoj. Obs! Seriestart måndag SVT2 21.45. Del 1 av 6. 
Brittisk-amerikansk miniserie från 2016, efter Leo Tolstojs klassiska roman. BBC-dramatisering av den episka berättelsen om fem aristokratiska familjer som genomlever Napoleons invasion av Ryssland. 
Tyvärr inte den bästa inspelningen, men ändå. Tolstoj är en favorit.
Youtube

Stenka Razin med Ivan Rebroff  (klickbar länk)


Sonja: en bok om Lev Tolstojs hustru av Anne Edwards. Läste den för länge sedan och minns en dramatisk familj och ett stormigt äktenskap, som började med att den chockerade nygifta unga Sonja läste sin mans dagböcker och undrade vad det var för en man hon gift sig med.

Katarina den stora av Marie Tetzlaff
"Europas furstehistoria är full av fascinerande gestalter: briljanta, galna, blodtörstiga och ambitiösa. Men det är svårt att finna någon furste eller furstinna med ett öde mer spännande än vad Katarina hade, hon som kallades ”den stora”, kejsarinna av Ryssland 1762–96." Så skriver nyligen bortgångne professorn Sverker Oredsson i en artikel i Populär historia.

Salakis Rysk naturell yoghurt

tisdag 2 november 2010

Den döende detektiven

Äntligen har också jag läst en bok av Leif G(ustav) W(illy) Persson!
Dessutom har jag läst den andra CD-boken i mitt liv på kuppen.
(Den enda CD-bok jag lyssnat på tidigare var Schlink, B, Högläserskan.
Krister Henriksson läste.)
Den döende detektiven är inläst av skådespelaren Peter Andersson. Det gör han fantastiskt bra. Dessutom tycker jag att själva boken är överraskande bra.
Den obändige Lars Martin Johansson förefaller vara författarens alter ego; överviktig, glad för mat och dryck, humoristisk, skärpt, egocentrisk och lätt slagrörd.
Bästa vännen, den vältrimmade alfahannen Bo Jarnebring, och brorsonen Max hjälper Johansson att gå till botten med ett 25 år gammalt, nyligen preskriberat mord på en 9-årig flicka. De "sliter asfalt och lägger örat mot rälsen" och det dröjer inte länge förrän Johansson är gåtans lösning på spåren.
Tidsmarkörerna är många, åsnesparkarna mot Hans Holmér och Ebbe Carlsson förekommer på mer än ett ställe. Och "den fete professorn som pratar skit i Efterlyst" är ju lätt att identifiera.
Dialogen är utmärkt; den inre monologen roande; älgjaktsfantasierna kan röra en sten till tårar och det griniga motståndet mot allt förnuft irriterar inte bara hustrun Pia, ledsagaren Mathilda och medhjälparen Max. "Jag mår prima - som en pärla i guld" är Johanssons lögnaktiga svar på vänligt intresserade frågor. Ibland är f.d. chefen för SÄPO och Rikskrim verkligen som en stor baby. Zigeunerwurst med surkål och fransk senap från världens bästa korvkiosk, Günters på Karlbergsvägen, måste man ha om det så ska kosta en livet!
Lars Martin Johansson är annars en klok och läsande människa. Det sticker han inte under stol med. Domaren och hans bödel av Friedrich Dürrenmatt anser han vara ett rent mästerverk.
Den döende detektiven är välformulerad och skickligt skriven i korta kapitel och med mycken energi och erfarenhet. Den innehåller mycken kunskap om samhällets avigsidor, barns utsatthet i allmänhet och i vissa sammanhang och på vissa platser i synnerhet.
Jag kan definitivt tänka mig att läsa flera böcker av Leif Gustav Willy Persson.

HÄR
är adressen till Leif G W Perssons hemsida

lördag 14 januari 2017

17 författare

J. M. Holmström uppmanar oss att lista 17 författare som vi läst en eller flera böcker av och som vi vill återvända till. Det låter roligt och passar bra med mina läsplaner i övrigt. Jag hade tänkt ransonera  läsutmaningarna i år, men jag upptäcker nu att jag antagit flera än någonsin! Som det kan bli. Jag kommer att köra med en del återanvändning så jag hoppas att jag ska klara av de flesta. Mina 17 författare:

1.  Selma Lagerlöf, Gösta Berlings saga
2.  Sigrid Undset, Kristin Lavransdotter, åtminstone del 1 (läst i annan övers.)
     Kransen 
3.  Grazia Deledda, Den ensamme mannens hemlighet ( läst: Elias Portolu)
4.  Herta Müller, Flackland (tidigare läst Hjärtdjur)
5.  Charlotte Brontë, Professorn (läst bl. a. Jane Eyre)
6.  Virginia Woolf, Personligt (senast läst Lappin och Lapinova)
7.  Elsie Johansson, Riktiga Elsie (tidigare läst Nancy - trilogin, Näckrosträdet) 
8.  Per - Anders Fogelström, Mina drömmars stad (Omläsning)
9.  Thomas Hardy, I grönan skog (har bl. a. läst En grupp förnäma damer)
10. Svetlana Aleksijevitj, Kriget har inget kvinnligt ansikte
12.
11. Marilynne Robinson, Gilead (har bl. a. läst Lila)
13. Vilhelm Moberg, Sista brevet till Sverige (omläsning)
14. Ian McEwan, Nötskal (tidigare bl. a. läst Domaren)
15. Lise Tremblay, Huset på St Pauls väg (läst: Hägern)
16. Torbjörn Flygt, Outsidern (tidigare läst Underdog) 
17. Kazuo Ishiguro, Begravd jätte ( tidigare läst: Konstnär i den flytande världen) 

fredag 2 juni 2017

Bokbloggsjerka 2 - 5 juni

Annika undrar i sin bokbloggsjerka: Även om det var snöstorm i Arjeplog i dag så finns det mycket som tyder på att sommaren är på väg. Hur ser det ut hemma hos er och vad har ni planerat för ”bokligt” i sommar (läslistor, bästa bok att läsa i hängmattan, böcker som ska få hänge med er när ni åker bort, etc.)?
Här är det relativt kyligt och grått. Men grönt, grönt. Blåsten har avtagit i alla fall. Sommaren bör vara på väg - hoppas vi - och med den lite värme.
Jag har konstaterat att det finns en del bokliga event i närområdet under sommaren; bokdagar, författarbesök, boksamtal och liknande. Jag hoppas kunna besöka några av dem. Viss sommarläsning är klar, till exempel Hanya Yanagihara, Ett litet liv som vi ska diskutera i augusti i läsecirkeln. Anna Karenina har jag redan påbörjat. Den ska läsas sakta och med eftertanke. Så får jag ju se över alla läsutmaningar som jag med glatt mod hoppat på och nu med eftertankens kranka blekhet undrar hur jag ska hinna med. Kvinnliga nobelpristagare: Grazia Deledda, Den ensamme mannens hemlighet; Pearl Buck, Den goda jorden. Författare att återknyta bekantskapen med: Elizabeth George och P D James. 3 x 3: Charlotte Brontë: Villette och Professorn.
Thomas Hardy, I grönan skog och diverse barnböcker. I sommarhuset vid havet.